Jazz i historiska miljöer - vilken roll spelar platsen för kulturkonsumtion?
Var vill du helst lyssna på jazz? I ett hotell på Avenyn eller i en kulturminnesmärkt tegelbyggnad i Klippan?
I projektet CHIME studeras hur kulturarvsmiljöer kan skapa värden åt olika aktörer. I förstudien Town by the riverside, har Merja Liimatainen tittat närmare på Göteborg Classic Jazz Festival som arrangeras i Klippans kulturreservat i Göteborg.
Göteborg Classic Jazz Festival arrangeras sedan 2014 av föreningen Classic Jazz Göteborg. Tidigare hette festivalen Göteborgs jazzfestival och höll till på Avenyn. När Classic Jazz Göteborg tog över regin beslutades att flytta den till Klippans kulturreservat.
– Miljön är något de själva lyfter fram i sin marknadsföring. Det finns en tanke om hur en bra jazzlokal ska se ut och i vilken miljö den ska ligga. De jobbar med att knyta ihop flera platser i Klippanområdet och vill lyfta fram det gamla historiska Göteborg, säger Merja Liimatainen, forskarassistent på Centrum för konsumtionsvetenskap som intervjuat företrädare för föreningen.
För den traditionella jazzen är miljön runt Klippan och älven också av särskild historisk betydelse - det var just hit, till Göteborgs hamn, som den klassiska jazzen först kom till Sverige från Amerika. En företrädare för festivalen beskriver i rapporten Göta Älv som Sveriges mynning mot resten av världen och gör kopplingar mellan Göta Älv och Mississippiflodens mynning i New Orleans – jazzens födelsestad.
– I Klippan finns närheten till älven. Den väcker fantasier och tankar till liv som har med jazzens historia att göra. Platsen blir värdeskapande. Tillsammans med musiken blir det en enhet som samverkar, säger Merja Liimatainen.
Utöver att förlägga festivalen i Klippans kulturminnesmärkta miljöer, samarbetar festivalen också med Blå Tåget som trafikerar sträckan Göteborg-Stockholm-Uppsala. Blå Tågets vagnar är från 1960-talet och det finns en barvagn med pianist samt restaurangvagn med vita dukar. Besökare till Göteborg Classic Jazz Festival erbjuds paketresor från Stockholm till Göteborg. Festivalen har även samarbete med Färjan 4 – den enda kvarvarande ångfärjan från lokaltrafiken som trafikerade älven från 1920 fram till 1950-talet.
Förstudien ger också en inblick i den traditionella jazzens historia i Göteborg och väcker frågor om vad som får plats inom ett kulturarv och i en historieskrivning. Föreningens företrädare beskriver hur klassisk jazz ofta blivit marginaliserad i beskrivningar av Göteborgs musikaliska kulturarv. Ett exempel är Göteborgs Stadsmuseums aktuella utställning om Göteborgs musikliv där jazz i princip är frånvarande. Samtidigt är det så att vissa grupper som utgjorde jazzscenen från 1920-talet och framåt, är osynliga när jazzen skriver sin egen historia. Till exempel kvinnorna.
– Historieskrivningen utgår oftast från musikerna, och de var främst män. Men samtidigt finns det ju ingen musikscen om det inte finns folk som kommer och lyssnar och dansar, och i publiken var det många kvinnor. Så här finns många historier kvar att berätta, säger Merja Liimatainen.