Rapporten om hot och trakasserier i svenska universitet och högskolor som Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet gjorde i samarbete SULF, Sveriges universitetslärare och forskare och SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, har spridits och diskuterats i flera artiklar, föreläsningar och panelsamtal sedan den släpptes i december 2024. Nu bidrar den även som underlag i den pågående utredningen för att stärka den individuella akademiska friheten.
Kartläggningen visar att över 30 procent av forskare och universitetslärare inom varje ämnesområde hade erfarenheter av utsatthet i någon form. Den visar också att kvinnliga forskare och lärare är tydligt mer utsatta än sina manliga kollegor, särskilt av studenter, medan män i högre utsträckning utsätts av kollegor.
Behov av fördjupad kunskap
Rapportförfattaren David Brax, utredare på sekretariatet för genusforskning, har sedan rapporten gavs ut föreläst för likabehandlingsnätverk och universitetsledningar runtom i landet. Eftersom det var den första större kartläggningen i Sverige, synliggjorde rapporten även var kunskapsluckorna finns.
– Nu när vi vet ungefär hur problemet ser ut behöver vi veta mer om hur utsattheten yttrar sig i konkreta situationer, till exempel genom fallstudier på de områden där vi upptäckte att problemet är som störst och varför de situationerna leder till hot och trakasserier, säger David Brax.
Störst utsatthet inom humaniora och samhällsvetenskap
Innan kartläggningen fanns uppfattningen att hot och hat framför allt drabbar forskare som uttalade sig i medier och sociala medier. När rapporten kom visade den istället att utsattheten främst uppstår i handlednings- och undervisningssituationen och mellan kollegor. Störst utsatthet rapporteras inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, där 47 respektive 43 procent svarade att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier. Därför finns anledning att titta på särskilt de områdena, menar David Brax.
– Skälen till att just humaniora och samhällsvetenskap är mer utsatta ämnesområden kan vara flera. Det kan bero på att dessa är mer tolkande, öppna och diskussionsdrivna. Samtidigt är också resurserna för att bedriva forskning och utbildning minst där, vilket också kan leda till friktion. Kanske är det inte innehållet, utan brist på resurser för att hantera studentsituationer som skapar större utsatthet, säger han.
Paralleller till utsatthet inom politiken
Senaste tiden har hot och trakasserier diskuterats i medier och offentlig debatt med anledning av Centerpartiets ordförandes avgång på grund av hot och hat. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, genomför varje år Politikernas trygghetsundersökning. Den visar att bland politiker utsätts 31 procent av kvinnorna och 28,3 procent av männen för hot och trakasserier. Inom akademin är skillnaden större, med 10 procent fler kvinnor än män som utsätts.
Rädslan för utsatthet begränsar handlingsutrymme
Utsattheten leder till att personer lämnar sina politiska uppdrag. Av de som svarade på enkäten om situationen i högskolan hade 17 procent av kvinnorna och 16 procent av männen övervägt att lämna akademin på grund av utsatthet för hot och trakasserier. Både Politikernas trygghetsundersökning och rapporten om utsatthet i högskolan visar samtidigt att kvinnor påverkas mer av de hot och trakasserier de utsätt för, och att de begränsar sig mer än vad män gör för att minska risken att bli utsatt.
– Konsekvenserna av oron för att bli utsatt utgör också en stor begränsning för handlingsutrymmet. Vår rapport visar både på demokratiaspekten, att folk tystas som resultat av medvetna kampanjer från kollegor och studenter, och på hot och trakasserier som ett arbetsmiljöproblem där det snarare handlar om vad man har utrymme för att göra, säger David Brax.
