Handel, migration och brittiskt kapital – krafterna som formade Argentinas ekonomi

Bild

Argentinas handelspolitik mellan 1895 och 1950 förändrade landets ekonomiska bana. Denna period omfattar övergången från den första globaliseringen – då den exportledda ekonomin dominerade, kännetecknad av Argentinas roll som en stor exportör av jordbruksprodukter, omfattande europeisk migration, inflöde av brittiskt kapital och massimport av industriprodukter – till framväxten av importsubstitutionsmodellen, som betonade beroendet av den inhemska marknaden.

I sin doktorsavhandling undersöker Juan Pablo Juliá hur tullar, bilaterala handelsavtal och valutakontroller blev centrala instrument i den ekonomiska politiken. Samtidigt placeras dessa utvecklingar i ett bredare politiskt och socialt sammanhang, som omfattar de roller som innehades av inhemska partier, internationella partners som USA och Storbritannien, samt migrantarbetarrörelser. En slående slutsats är att de viktigaste faktorerna för Argentinas utveckling under den första globaliseringen – nämligen handel, migration och brittiskt kapital – fortsatte att vara centrala för landets ekonomi långt efter första världskriget.

– Kriget innebar slutet för den internationella ordningen före 1914, men Argentina ändrade sin politik först på 1930-talet. Då infördes åtgärder som både behöll Storbritanniens starka inflytande och samtidigt satte fart på industrialiseringen.

Forskningen lyfter också fram den överraskande stabiliteten i handelspolitiken.

–  Bara riktigt stora ekonomiska kriser, som börskraschen 1929 eller världskrigen, kunde ändra systemet – och även då bestod många grundläggande delar.

En annan intressant iakttagelse var de starka motsättningar som skapades av handelsupplösningen efter krisen 1929. Även om Argentinas beslutsfattande var starkt influerat av brittiska intressen – som uppmuntrade import av brittiska produkter – accelererade industrialiseringen ändå, vilket förstärkte känslan av självförsörjning. Dessa motsättningar var kärnan till de nationalistiska rörelser som växte fram efter 1930-talet.

Relevans bortom Argentina

Även om fokus ligger på Argentina har resultaten bredare implikationer. Studien bidrar till dagsaktuella diskussioner om protektionism, handelskrig och politisk ekonomi – men från ett perspektiv som delas av det globala syd. Resultaten visar att handelspolitik i utvecklingsländer förändras långsamt och på ett ganska komplext sätt, även under stora globala störningar. Detta utmanar enkla berättelser om öppenhet och protektionism, och lyfter fram det bestående inflytandet från inhemska politiska och institutionella faktorer, djupt rotade i ekonomiska strukturer och statsbildningsprocesser.

– Dessa insikter är viktiga för att förstå hur historiskt beslutsfattande fortsätter att forma dagens handelsdebatter och för att utforma mer konsekventa ekonomiska strategier i liknande sammanhang.

Påverkan på beslutsfattare, forskare och allmänheten

Genom att studera hur handel påverkar ekonomisk utveckling kan beslutsfattare få insikt i både risker och styrkor i de regler som styr ekonomin. Forskare får tillgång till ny historiska data och kvantitativa uppskattningar för att jämföra Argentina med andra ekonomier, samt nya metoder för att få bukt med begränsningar i data och källor. Även allmänheten får en djupare förståelse för hur historiska krafter fortsätter att forma moderna globaliseringsdebatter.

I slutänden hoppas Juan Pablo Juliá att avhandlingen ska bygga broar mellan historisk analys och samtida utvecklingsutmaningar.

–  Handelspolitik speglar inte bara externa chocker, så som krig, pandemier, naturkatastrofer eller globala finanskriser, utan också interna maktdynamiker och ekonomiska konflikter.