Göteborgsprofessor om årets nobelpris i medicin: ”Mycket välförtjänt”
Nobelpriset i fysiologi eller medicin uppmärksammar i år upptäckten av hepatit C-virus, som inburit att miljontals människoliv kunnat räddas världen över.
– Det är ett mycket välförtjänt Nobelpris. Tack vare deras upptäckter kunde spridningen av hepatit C i samband med blodtransfusion stoppas, kommenterar Martin Lagging, professor vid Göteborgs universitet och expert på hepatit C-virusinfektion.
Nobelpriset I fysiologi eller medicin år 2020 delas lika mellan Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för upptäckten av hepatit C-virus, meddelade Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet på måndagen.
– De upptäckter som ledde fram till att viruset identifierades gav snabbt nya diagnostiska metoder som gjorde det möjligt att förhindra den spridning av hepatit C-virus som man tidigare sett via blodprodukter. På längre sikt ledde det till att man kunde utveckla de nya anti-viral läkemedel som vi använder idag, där i stort sätt alla botas med samma biverkningsprofil som placebo, säger Martin Lagging, professor i klinisk virologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av Sveriges ledande experter på hepatit C.
Räddat miljoner
Upptäckten blev startskottet för en snabb utveckling av blodtester och effektiva läkemedel mot hepatit C-virus. Miljontals liv har redan räddats. Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att det globalt finns ungefär 71 miljoner människor infekterade med hepatit C-virus, men tack vare effektiv behandling ser forskare möjlighet att kunna utrota viruset globalt säger Martin Lagging:
– De nya antivirala läkemedel som introducerades 2014 har revolutionerat vården för personer som infekterats med hepatit C-virus, eftersom de flesta botas efter bara åtta till tolv veckors behandling med minimala biverkningar. Det gör det möjligt för WHO att nå målet att eliminera hepatit C-virus globalt, det vill säga minska förekomsten av nya fall med minst 90 procent, senast 2030.
Skrumplever och levercancer
Hepatit är den inflammation i levern som virusen orsakar. Hepatit delas in i två huvudgrupper, baserat på hur den smittar. Hepatit A överförs via förorenat vatten och livsmedel och läker ofta ut av sig själv, medan hepatit B överförs med blod och kroppsvätskor, och om infektionen blir kronisk för den med sig en stor risk för skrumplever och levercancer. Upptäckten av hepatit B-virus gav Baruch Blumberg Nobelpriset 1976. Men först när hepatit C-virus upptäcktes kunde alla fall av blodöverförd hepatit förklaras.
Tre delar på priset
Vid NIH Clinical Center’s Department of Transfusion Medicine studerade Harvey J. Alter hepatit hos patienter som fått blodtransfusion, och insåg att oroväckande många drabbades av kronisk hepatit, trots att de inte smittats av vare sig hepatit A eller B. Arbetet med att identifiera hepatit C-virus tog sedan över tio års tid. Michael Houghton var då verksam vid läkemedelsföretaget Chiron, där han genomförde det mödosamma arbetet att isolera det nya virusets arvsmassa. Charles M. Rice bevisade slutligen att hepatit C-virus ensamt kan orsaka hepatit.