Forskningens behov av proteiner säkras
Efter snart fem år av framgångsrikt samarbete inom den nationella forskningsinfrastrukturen Protein Production Sweden (PPS) har Vetenskapsrådet beviljat fortsatt finansiering för perioden 2027—2030. Nu pågår planering för hur stödet till forskarna ska vidareutvecklas under de kommande åren.
Göteborgs universitet är en av parterna i samarbetet tillsammans med Karolinska Institutet, Lunds universitet, Umeå universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Under 2025 bidrog sju laboratorier vid de fem partneruniversiteten med proteinproduktion till 200 forskningsprojekt och de har sedan starten 2022 producerat ungefär 900 olika proteiner. En avgörande framgångsfaktor har varit det nära samarbetet som etablerades i och med satsningen på PPS.
– Oavsett vilket universitet som forskarna vänder sig till tar vi gemensamt ansvar för att de får bästa tänkbara kvalitet på just det protein de efterfrågar genom att fördela uppdragen mellan våra laboratorier utifrån var de bästa förutsättningarna finns. Med en gemensam ingång blir det enklare för forskarna att få tillgång till hela bredden i vår nationella verksamhet, säger Malin Bäckström, PPS Director och enhetschef för Mammalian Protein Expression, en av infrastrukturerna vid Core Facilities.
Gemensam viljeinriktning lade grunden
Samarbete mellan partneruniversiteten förekom även innan bildandet av PPS, men mer i form av ett nätverk. Efter en gemensam ansökan till Vetenskapsrådet 2021 beviljades finansiering för fem år. Därefter bildades den nationella forskningsinfrastrukturen PPS för att erbjuda högkvalitativa tjänster inom proteinproduktion och proteinrening främst, men inte uteslutande, för svenska forskare. I dagsläget kommer nästan 40% av forskarna från andra universitet än de som ingår i PPS-samarbetet.
Avgörande roll för medicinsk forskning
I den medicinska forskningen är det avgörande att kunna ta reda på vad olika proteiner har för funktioner i kroppen.
PPS använder olika uttryckssystem för att möjliggöra produktion en mängd olika typer av proteiner; bakterier, jäst, insektceller, däggdjursceller, växtceller och cellfria proteinsynteser. Utöver själva produktionen av proteinerna erbjuder PPS stöd i alla steg av produktionsprocessen. Stödet kan omfatta allt från rådgivning och projektdesign till upprening och slutlig kvalitetskontroll.
Många forskare som använder PPS tjänster är aktiva inom biomedicinsk forskning men det finns även användare inom läkemedelsforskning, materialvetenskap och ekologi.
Tillgången till forskningsinfrastruktur är nödvändig
En av forskarna som har använt PPS i sin forskning är Jaan-Olle Andressoo vid Karolinska Institutet och Helsingfors universitet. Hans forskargrupp arbetar med GDNF/GFRα1-signalering och läkemedelsutveckling, med målet att identifiera nya sätt att modulera neurotrofa signalvägar vid sjukdomar där dopaminsystemet och nervcellers funktion är påverkade.
– Stödet från PPS har varit helt avgörande för vårt GDNF/GFRα1-projekt. De rekombinanta proteiner vi behöver, särskilt GDNF och GFRα1 producerade i däggdjursceller, är mycket kostsamma att köpa och fullängds-GFRα1 är i praktiken inte tillgängligt, säger Jaan-Olle Andressoo.
Genom PPS fick forskargruppen tillgång till biologiskt relevanta GFRα1-proteiner som gör det möjligt att genomföra experiment som annars inte hade varit realistiska, inklusive fragmentbaserad screening, kristallisationsförsök, NMR och cryo-EM.
För dem är det särskilt viktigt eftersom strukturen för fullängds-GFRα1 ännu inte är löst. PPS arbete med både glykolyserade och deglykolyserade former av GFRα1 kan därför ge en unik möjlighet att förstå hur detta målprotein fungerar och hur det kan angripas med läkemedel.
– PPS en kritisk möjliggörare för hela den strukturbiologiska och läkemedelsutvecklande delen av forskningen. Samarbetet har fungerat mycket väl och vårt projekt har accelererat på ett sätt som knappast hade varit möjligt med kommersiellt tillgängliga proteiner, säger Jaan-Olle Andressoo.
Förlängd finansiering skapar möjligheter att ta sig an mer krävande utmaningar
Vetenskapsrådets beslut om förnyad finansiering av PPS för perioden 2027—2030 är inte enbart ett kvitto på att samarbetet har varit framgångsrikt. Den fortsatta satsningen gör att PPS nu kan hjälpa fler forskare och utveckla metoder för att producera proteiner som är svåra att ta fram.
– Ett sådant utvecklingsområde är membranproteiner som ofta är målproteiner inom läkemedelsutveckling. Vi har även som mål att kunna hjälpa forskare som arbetar med att designa nya ändamålsenliga proteiner och som behöver screena många olika proteinvarianter parallellt, säger Malin Bäckström.
