Forskning ska bidra till hållbart och jämställt distansarbete
När distansarbete lyfts fram som en lösning på kompetensbristen i norra Sverige väcks nya frågor om arbetsmiljö, plats och jämställdhet. Ett nytt forskningsprojekt ska bidra med kunskap och konkreta verktyg för att skapa mer hållbara och rättvisa arbetsvillkor.
Distansarbete har seglat upp som en lösning för kompetensförsörjning, inte minst i norra Sverige där brist på personal är en stor utmaning för många arbetsgivare. Samtidigt innebär utvecklingen nya utmaningar för både anställda och organisationer.
I ett nytt forskningsprojekt ska Ulrika Jansson, fil. dr. i arbetsvetenskap samt utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, och Lena Grip, docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet, undersöka hur distansarbete påverkar organisatorisk och social arbetsmiljö ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
– Många arbetsgivare har svårt att lösa kompetensförsörjningen, och distansarbete har blivit ett sätt att hantera det. Samtidigt innebär det nya utmaningar. Distansarbete ser olika ut beroende på vem som gör det och hur arbetet fungerar på distans jämfört med på kontoret. Det saknas fortfarande forskning om det här i en svensk kontext, säger Ulrika Jansson.
Distansarbete som lösning – och utmaning
Distansarbete har funnits länge, men blev vanligt under pandemin. Nu, när många arbetsplatser hittat nya hybrida former, väcks frågor om hur distansarbete kan fungera långsiktigt utan att skapa nya ojämlikheter.
– Tidigare forskning visar att distansarbete påverkar jämställdhet både i arbetslivet och privatlivet. Genuskodade föreställningar om effektivitet, omsorgsansvar och den ideala arbetaren påverkar hur distansarbete och distansarbetare uppfattas. Detta kan påverka vem som får möjlighet att distansarbeta, men också lön- och karriärutveckling för den distansarbetande, säger Lena Grip.
Modell för en hållbar arbetsmiljö
Forskarna ska i projektet som startar 2026 analysera policydokument och intervjua chefer, HR-ansvariga och fackliga representanter för att förstå hur distansarbete påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De ska även ta fram en forskningsbaserad modell som kan användas av arbetsgivare i både privat och offentlig sektor.
– Modellen ska fungera som ett verktyg för arbetsgivare. Syftet är att hjälpa arbetsgivare med den organisatoriska arbetsmiljön, och bidra till ökad jämställdhet, säger Ulrika Jansson.
Projektet Distansarbetets roll i hållbar organisations- och arbetsmiljöutveckling pågår mellan 2026 och 2029. På Nationella sekretariatet för genusforskning utförs projektet inom verksamhetsområdet Ett rättvist arbetsliv.
Projektperiod: 2026–2029
Medverkande: Lena Grip, docent i kulturgeografi, Karlstads universitet, Ulrika Jansson, fil. dr i arbetsvetenskap och utredare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet
Vi samverkar med: Offentliga och privata organisationer i norra Sverige.
Finansiär: Afa försäkring
Projektets syfte: Att undersöka distansarbetets påverkan på organisatorisk och social arbetsmiljö ur ett kompetensförsörjnings-, jämställdhets- och genusperspektiv samt utveckla en forskningsbaserad modell som stöd för hållbar arbetsmiljöutveckling.