Hur vi definierar och organiserar insatserna mot hedersrelaterat våld har viktiga konsekvenser för lagstiftning, offentlig politik och stödinsatser för offren. I den nya antologin, Beyond Honour, jämför forskare politik och praktik i Danmark, Finland, Norge och Sverige, samtidigt som de undersöker hur hedersrelaterat våld har definierats och debatterats i regionen.
Med utgångspunkt i tidigare och pågående forskning samlar antologin vetenskapliga essäer av fyra nordiska forskare: Anja Bredal (NOVA, OsloMet, Norge), Rúna í Baianstovu (Örebro universitet, Sverige), Satu Lidman (oberoende forskare, Turku universitet, Finland) och Anika Liversage (Det nationale forsknings- og analysecenter for velfærd, VIVE, Danmark).
Angreppssätt och utmaningar
Analyserna visar att de fyra länderna har implementerat konventionen på olika sätt. Samtliga länder erkänner hedersrelaterat våld som ett allvarligt samhällsproblem, men det finns skillnader i hur nära det är integrerat i den bredare politiken mot våld i nära relation och våld mot kvinnor. Samtidigt är bilden mer komplex än vad en enkel uppdelning antyder. Även där politiken verkar integrerad kan hedersrelaterat våld i praktiken regleras, organiseras eller uppfattas som en separat kategori.
Forskarna undersöker också den offentliga debatten, där hedersrelaterat våld ofta har framställts som något fundamentalt annorlunda än ”vanligt” våld i hemmet. De påpekar att särskilt riktade politiska åtgärder har bidragit till att öka medvetenheten och stärka den professionella kunskapen. Samtidigt, menar författarna, kan det skapa nya utmaningar att behandla hedersrelaterat våld som något som i grunden skiljer sig från andra former av våld i hemmet. Sådana tvådelade distinktioner kan dölja hur våldet formas av flera samverkande faktorer och individuella omständigheter.
– När olika former av våld och våld som associeras med olika grupper hanteras genom separata politiska ramverk och stödsystem riskerar vissa offer att hamna mellan stolarna eller nekas tillgång till lämpliga tjänster, säger Anja Bredal, forskare vid OsloMet och redaktör för antologin.
Ett nytt analytiskt perspektiv
Ett av antologins viktigaste bidrag är ett nytt analytiskt perspektiv för att förstå denna komplexitet.
– I stället för att behandla hedersrelaterat våld som en fast kategori med en förutbestämd uppsättning egenskaper föreslår vi att våldet analyseras som en kombination av flera dimensioner, där faktorer som motiv, planering, familjens inblandning, kulturella normer och individuella omständigheter bedöms separat i varje enskilt fall, säger Anja Bredal.
Enligt forskarna ger detta tillvägagångssätt en mer precis grund för forskning, politikutformning och stödinsatser, samtidigt som det tar hänsyn till både likheterna och mångfalden i offrens upplevelser.
Framsteg i praktiken
Antologin betonar också att viktiga framsteg har gjorts i praktiken. I de nordiska länderna har yrkesverksamma och stödinstanser som arbetar direkt med offren utvecklat alltmer nyanserade sätt att förstå och hantera våldet. Författarna hävdar att dessa erfarenheter utgör en viktig grund för framtida policyutveckling.
Antologin har producerats på uppdrag av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och riktar sig till forskare, beslutsfattare och yrkesverksamma som arbetar med att förebygga och hantera våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
