Diagnoser ökar kraftigt samtidigt som intellektuell funktionsnedsättning blir mindre vanlig bland personer med autismdiagnos, visar svensk studie

Andelen personer som diagnostiseras med autism och samtidigt har en intellektuell funktionsnedsättning har minskat dramatiskt under de senaste två decennierna, enligt en omfattande ny svensk studie. Resultaten belyser hur förståelsen och diagnostiken av autism har förändrats över tid.

Forskarna analyserade nationella hälsoregister som omfattade mer än 3 miljoner personer födda i Sverige mellan 1988 och 2016. Bland de 81 286 individer som diagnostiserades med autism mellan 2001 och 2020 sjönk andelen som också hade en intellektuell funktionsnedsättning från 55,8 % år 2001 till  6,7 % år 2020. Under samma period ökade antalet registrerade autismdiagnoser med cirka 800 %, främst bland personer utan intellektuell funktionsnedsättning (cirka 1 800 % ökning i denna grupp).

Resultaten, som publicerats i tidskriften Psychiatry Research, tyder på att autism i dag omfattar en betydligt bredare gruppmänniskor än för två decennier sedan, då intellektuell funktionsnedsättning betydligt oftare förekom tillsammans med diagnosen.

Bild

"Autismdiagnoser har ökat avsevärt samtidigt som andelen med samtidig intellektuell funktionsnedsättning har stadigt minskat," förklarar neuropsykologen Alen Salkić, försteförfattare och doktorand vid Gillbergcentrum. Han menar att dagens autismdiagnoser i allt högre grad omfattar personer med genomsnittlig eller övergenomsnittlig intellektuell förmåga.

Studien leddes av forskare från Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och flera andra svenska och internationella institutioner. Genom att använda sammankopplade nationella register undersökte forskarna samsjuklighet  mellan autism- och intellektuell funktionsnedsättning under en 20-årsperiod. Av de drygt 81 000 personer som diagnostiserades med autism hade 13 403 även en  intellektuell funktionsnedsättning, vilket motsvarar en total samsjuklighet på 16,5 %. Andelen personer med intellektuell funktionsnedsättning bland dem med autism minskade från 55,8 % år 2001 till 6,7 % år 2020, med en liknande utveckling hos både kvinnor och män. 

Minskningen kvarstod även när forskarna begränsade analyserna till barn som fått sin autismdiagnos i yngre åldrar. Bland barn som diagnostiserades före 13 års ålder sjönk andelen med intellektuell funktionsnedsättning från 56,2 % år 2001 till 8,8 % år 2020. För barn som diagnostiserades före sju års ålder minskade andelen från 68,3 % till 15,2 %.

Enligt forskarna innebär resultaten inte att intellektuell funktionsnedsättning i sig har blivit mindre vanlig. I stället pekar de på stora förändringar i hur autism uppmärksammas och diagnostiseras. Under de senaste två decennierna har diagnoskriterierna breddats, kunskapen om autism bland allmänhet och professionella har ökat, och kliniker har blivit mer benägna att identifiera autism hos personer med genomsnittlig begåvning och mindre uttalade symtom.

Studien påpekar att autism historiskt betraktades som ett relativt ovanligt tillstånd som ofta åtföljdes av betydande kognitiva svårigheter. Tidigare uppskattningar från 1960- och 1970-talen antydde att omkring 70 % av personer med autism också hade en intellektuell funktionsnedsättning. I dag uppfattas autism som ett brett och  varierat spektrum som omfattar personer med vitt skilda förmågor och stödbehov.

Forskarna betonar att resultaten inte bör tolkas som att autism överdiagnostiseras. I stället menar de att själva autismbegreppet har förändrats avsevärt över tid.

"Den observerade minskningen av andelen intellektuell funktionsnedsättning bland personer med autism under de senaste två decennierna bör inte tolkas som att autism överdiagnostiseras," säger Alen Salkić.  "Våra resultat tyder snarare på att synen på autism har förändrats betydligt över tid."

Fynden har också viktiga implikationer för hälso- och sjukvård, skola och sociala insatser. Personer som har både autism och intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta omfattande livslångt stöd och har högre förekomst av medicinska och psykiatriska tillstånd, däribland epilepsi, ångest och adhd. Tidigare forskning har dessutom visat att personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning löper större risk för förtida död än personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning.

I takt med att registrerade autismdiagnoser fortsätter att öka menar forskarna att beslutsfattare och verksamheter måste inse att personer med autism utgör en alltmer heterogen grupp med varierande stödbehov. Medan vissa individer kan behöva omfattande hjälp i vardagen, kan andra främst vara hjälpta av socialt stöd, pedagogiska anpassningar eller insatser för att stärka deras psykiska hälsa.

Författarna avslutar med att konstatera att förståelsen av dessa skillnader kommer att vara avgörande när efterfrågan på autismutredningar och stödinsatser fortsätter att öka. "Det är av stor vikt att noggrant identifiera och möta behoven hos olika grupper," säger Salkić, "för att säkerställa att de mest sårbara individerna får det stöd de behöver."

Text av Anna Spyrou, Kommunikatör

Länk till artikeln:

Salkić A, Tideman M, Martini MI, Larsson H, Lichtenstein P, Chang Z, D'Onofrio B, Brikell I, Kuja-Halkola R, Knez R, Gillberg C, Taylor MJ, Lundström S. The proportion of intellectual disability in autism spectrum disorder over two decades.  Psychiatry Res. 2026 Sep;363:117246. doi: 10.1016/j.psychres.2026.117246. Epub 2026 May 26. PMID: 42214315 Free article.