”Det var kul – men också lite nervöst” Högstadieelever testade rollen som jurister under Vetenskapsfestivalen
Hur går en rättegång egentligen till – och vem talar sanning? Under Vetenskapsfestivalen fick högstadieelever kliva in i roller som advokater och åklagare i ett rättegångsspel på Handelshögskolan. För Amanda Sajovic och Elin Bäckman blev det en både rolig och utmanande inblick i juridikens värld.
Under Vetenskapsfestivalen, som i år hade temat "Sanning och konsekvens" höll Juridiska institutionen Rättegångsspel för högstadieklasser i sin special-inredda rättegångssal på Handelshögskolan.
Upplägget var i sig ganska enkelt: När klassen var på plats i salen kom en juriststudent in i salen och hämtade en kvarlämnad laptop. En stund senare kom ytterligare en student in och sa att hon glömt kvar sin dator. Den fanns dock inte kvar. Här inleddes spelet där eleverna, med några juridikstudenters stöd, delades in i olika roller och fick försöka utröna vem som var skyldig till datorns försvinnande. Några agerade åklagare, några var vittnen till händelsen, några var försvar etc. Efter rättegången gavs tid till elevernas frågor och funderingar.
”Roligast var att få argumentera”
Amanda Sajovic och Elin Bäckman var två av de besökande eleverna som deltog i spelet i rollerna som försvarsadvokater.
Vad tyckte ni om att delta?
– Det var kul! Roligast var att få argumentera.
Vad fick ni göra i spelet, vad var era roller?
– Vi satt i försvaret. Vi fick instruktioner hur vi skulle tänka och vad vi skulle göra, säger Amanda.
– Det var kul, men också lite nervöst och svårt. Många komplicerade ord, fyller Elin i.
Om ni hade fått byta roller och haft andra funktioner i spelet, vad hade ni valt då?
– Åklagare! svarar båda unisont och skrattar.
Varför det?
– Som advokat måste du kanske försvara någon du egentligen inte vill försvara. Då är det ju mycket roligare att få lägga fram bevis och vinna åt någon som kanske blivit utsatt, ett offer, funderar Elin.
Vittnesmålen skilde sig ju åt en del, några vittnen sa t ex att den misstänkte hade mörka kläder fast han var ljusklädd och flera var övertygade att en av studenterna som var med och hjälpte till under rättegången var samma person som tidigare lämnat salen med datorn. Förstod ni direkt vad som hade hänt och vem som hade stulit datorn?
Elin: – Nej…Jag fattade inte att det var olika personer. En kille kom in med en ryggsäck i början och jag bara antog att det var han som var den skyldige,
Amanda: – Man kollade ju inte så noga, jag tänkte att han bara var en vanlig student som hade haft lektion här innan.
Det visar ju hur knepigt det kan vara med vittnesutsagor, hur svårt det faktiskt är att komma ihåg detaljer i efterhand. Vad tror ni är svårast i en riktig rättegång?
– Argumenten! Det var svårast, säger Amanda.
Elin håller med:
– Ja, först i början, innan vi hört vittnena, då var det svårt att veta var vi skulle börja. Vad ska jag lägga fram för argument. Det är så svårt att föreställa sig vad de tänker. Men när vi hade hört vad vittnena sa och hur vittnesmålen skilde sig åt blev det enklare.
Var det något som överraskade er med hur en rättegång går till?
De funderar en stund, sedan säger Elin:
– Hela gången, alltså strukturen, hur man måste svara ja och nej på flera saker innan vi ens kunde börja. Jag trodde bara man körde igång.
Amanda: – Ja, faktiskt. Jag trodde vi skulle få börja argumentera direkt.
Skulle ni kunna tänka er att jobba med något inom juridik i framtiden?
– Nej, jag tror faktiskt inte det. Det är intressant, men typ inte min grej. Jag vill nog göra något mer praktiskt. T ex att bygga något, säger Amanda, medan Elin är mer intresserad:
- Ja, det är något jag kan tänka mig!
"Eleverna hängde med fint i den särskilda procedur som en huvudförhandling i allmän domstol innebär"
Erik Björling, universitetslektor i processrätt, var det som höll i spelen tillsammans med några juridikstudenter.
Varför bestämde ni er för att delta på årets vetenskapsfestival?
- Temat för årets festival är sanning och konsekvens och eftersom Juridiska institutionen kanske inte riktigt kan erbjuda spänning i formen av fysiska och kemiska laborationer, satsade vi på en annan typ av experiment: Ett rättegångsspel där elever får prova på de olika rollerna i en domstolsförhandling.
Hur kom ni på idén?
- Vi har flera rättegångsspel med våra juridikstudenter under utbildningen vilket studenterna brukar uppskatta mycket och ta på stort allvar.
Hur var det att göra det för högstadieelever utan särskilt mycket förkunskap och på mycket kortare tid?
- Det gick faktiskt utmärkt. Eleverna hängde med fint i den särskilda procedur som en huvudförhandling i allmän domstol innebär och de levde sig in i rollerna som åklagare, försvar, domare och vittne.
Vad hoppas du eleverna som deltog tar med sig härifrån?
- Jag hoppas att de fick med sig att sökandet efter sanning (och dess konsekvenser) är viktigt med också väldigt svårt. Alla i rummet bevittnade den stöld (av en dator) som spelet handlade om men jag tror att det framgick för alla att det trots detta kan vara en svår utmaning att både minnas vad som hänt och att döma rättvist. Och då startade ändå förhandlingen bara 20 minuter efter händelsen!