Den hållbara julgranen - en del av en livsstil

Förr restes det julstänger utanför svenska bondgårdar, eller så placerades en gran på vardera sidan om ytterdörren, för att skydda mot onda makter.

– I södra Sverige förekom så kallade julträd med ljus som placerades på bordet. De kunde dekoreras med klippt papper i olika färger och små äpplen som hängdes upp i band, säger Anneli Palmsköld, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet.

Dagens julgran har sitt ursprung i 1400- och 1500-talens Tyskland där protestanter tog in dekorerade träd i hemmen. Den kom till den svenska överklassen i mitten av sjuttonhundratalet och blev vanlig i svenska hem i slutet av 1800-talet. De första inomhusgranarna pyntades med rosor av färgat papper, äpplen, rån, glitter och sötsaker.

– De kunde vara överdådigt klädda, med mycket glitter och många färger. En lite större dekoration sattes i toppen på granen. I ljushållare fanns små ljus som tändes under kortare stunder på grund av brandfaran, säger Anneli Palmsköld.

I sökandet efter en mer hållbar livsstil vill alltfler fira en mer miljövänlig jul. En julgran från skogen i närområdet är då bättre än en plastgran och enligt Naturskyddsföreningen ska en plastgran helst undvikas, såvida det inte finns en på vinden sen tidigare.

För att motverka slit och slängsamhället går det också nu att hyra en gran över jul. Istället för att köpa en gran och sätta i en julgransfot, levereras granen istället i en stor kruka. Och efter julfirandet återplanteras den i skogen.

Med hållbarhetstrenden följer även dekorationer köpta på second hand, egenhändigt julpyssel eller hantverkstillverkade dekorationer som till exempel halmkonst.

– Det finns ett stort intresse bland många för äldre julprydnader som säljs på andrahandsmarknaden. De kan väcka nostalgiska känslor och förknippas med äldre tider. Ett annat sätt att tänka hållbart är att satsa på julpynt av hållbara material som inte går sönder och behöver ersättas, säger Anneli Palmsköld.