Kommunerna bättre på att hantera torka än att förebygga den
Extremväder och ett alltmer oförutsägbart klimat sätter frågan om torka och vattenbrist på agendan även i Sverige, ett land som länge betraktats som vattenrikt. Ny forskning visar att svenska kommuner har blivit bättre på att hantera torka, men att den förebyggande beredskapen fortfarande släpar efter.
Studien genomfördes av forskare vid Uppsala universitet, Chalmers och Göteborgs universitet och ger svar på frågan hur rustade svenska kommuner är för torka. Den undersöker också om kommunernas egen bild av torkrisken stämmer överens med meteorologiska mätningar.
– Resultaten visar att kommunernas beredskap har förbättrats - men från en låg nivå. Kommunerna upplever att de är bättre på att hantera torka när den väl inträffar än på att förbereda sig för framtida torka, säger Martin Mickelsson, forskare vid Göteborgs universitet och en av studiens författare.
Tidigare torka påverkar synen på framtida risker
Andelen svarande kommuner i Sverige som uppgav att de hade en särskild plan för torka ökade från 14 procent 2018 till 24 procent efter 2022. Efter 2022 saknade dock fortfarande 58 procent av de svarande kommunerna en plan för torka. Det var också ovanligt att kommunerna använde vetenskapliga begrepp och definitioner för att beskriva olika typer av torka.
Erfarenheter av tidigare torka verkar ha betydelse för hur kommunerna bedömer risken för torka i framtiden. I norra Sverige såg kommuner som drabbades hårdare av torkan 2018 också en större risk för framtida torka efter 2022. Samma mönster syntes däremot inte i landet som helhet.
– Om synen på risken för torka påverkas av de senaste erfarenheterna finns en risk att frågan prioriteras lägre efter ett mindre allvarligt torrår. Det kan bli problematiskt om den långsiktiga risken faktiskt finns kvar, säger Martin Mickelsson.
Enligt studien följer kommunernas upplevelse av torka inte alltid de meteorologiska måtten.
– Meteorologiska mätningar ger en viktig bild av torkan, men de säger inte allt om hur den drabbar en enskild kommun. Lokala förhållanden, tillgången till vatten och vilka verksamheter som påverkas kan också spela stor roll för hur allvarlig situationen upplevs, säger Martin Mickelsson.
Mer förebyggande arbete behövs
Studien pekar på att kommunernas beredskap behöver bli mer förebyggande. Det behövs tydligare planer för vad som ska göras när risken för torka ökar men också övervakningsmetoder som tar hänsyn till lokala förhållanden och risker.
– Genom att i förväg veta vad man ska hålla uppsikt över, när åtgärder behöver sättas in och vem som ansvarar för vad kan kommunerna vara bättre förberedda innan vattenbristen blir akut, säger Martin Mickelsson.
För mer information om forskningen vänligen kontakta:
Martin Mickelsson, forskare vid Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper, e-post: martin.mickelsson@gu.se
Elin Stenfors, Uppsala University, Institutionen för geovetenskaper, e-post: elin.stenfors@geo.uu.se
Studien ”Evolving perceptions of drought risk and management: Insights from a repeated survey of Swedish municipalities” är publicerad i International Journal of Disaster Risk Reduction: https://doi.org/10.1016/j.ijdrr.2026.106357
Text: Jenny Meyer Daneback