VISTA – Visual Integration, Samsyn, Tolkning och Anpassning
Kort beskrivning
Oupptäckt kan samsynsproblematik under barnaåren ge en irreversibel synnedsättning och i vuxen ålder en negativ påverkan på livskvalitén.
Forskargruppens målsättning är att bedriva tvärvetenskapliga projekt som bidrar till metodutveckling, kvalitetsutveckling och långsiktig förbättring vid samsynrelaterade tillstånd. Gruppen kombinerar klinisk verksamhet med akademisk forskning.
Om forskargruppen
VISTA är en tvärvetenskaplig forskargrupp med fokus på samsyn och stereoseende hos barn och vuxna.
Vi förenar klinisk ortoptik, neurovetenskap och rehabilitering och undersöker symtom som syntrötthet, huvudvärk, dubbelseende och yrsel hos vuxna, synförändringar vid neurologiska sjukdomar samt synutveckling och orsaker till skelning och amblyopi hos barn.
Fokus ligger på tidig upptäckt, metodutveckling och kvalitetssäkring för att förbättra diagnos, behandling och livskvalitet.
Namnet VISTA – ”utsikt” – speglar vår strävan att stärka synfunktion och förstå samspelet mellan ögon och hjärna.
VISTA
Vision, Inriktning på samsyn, Strabism, Terapi (amblyopi) och Anpassning (förbättrad syn och livskvalitet)
Ortoptik och samsynsproblematik
Ortoptik innefattar ögonens position, rörlighet och koordination. När det binokulära samarbetet störs kan ögat inta en avvikande ställning, så kallad skelning (strabism). Ortoptik och strabism är centrala begrepp inom forskningen och har en direkt koppling till samsyn och stereoseende - förmågan att uppfatta djup och avstånd genom samordning av båda ögonen.
Samsynsproblem beräknas förekomma hos minst 10 % av den vuxna befolkningen, ofta utan att avvikelserna har identifierats eller diagnostiserats. Symtomen är ofta subtila och därmed svårupptäckta, och kräver i regel specialistkompetens för att upptäckas och bedömas. Besvären kan ha en betydande negativ inverkan på livskvaliteten.
Vanligt förekommande symtom är astenopi (synrelaterad trötthet eller obehag vid visuella aktiviteter), ögonsmärta, diplopi, konfusion av synintryck, yrsel och huvudvärk. Besvären kan yttra sig som sveda, värk, dimsyn, koncentrationssvårigheter eller en känsla av tryck bakom ögonen, särskilt vid långvarigt närarbete såsom läsning eller bildskärmsarbete. Balanssvårigheter förekommer också och kan bidra till nedsatt avståndsbedömning och ökad fallrisk. Samtliga symtom kan medföra begränsningar i ett flertal dagliga aktiviteter, vilket i sin tur kan resultera i långvarig arbetsfrånvaro. Tillståndet kan även påverka den psykosociala funktionen och den sociala interaktionen, ibland med inslag av ångestrelaterad problematik.
Från födelsen och fram till prepuberteten utvecklar barn sin visuella förmåga, att se små bokstäver, samordningen mellan de båda ögonen och den visuella perceptionsförmågan, att tolka det vi ser. Skulle synintrycket från ett eller båda ögonen inte utvecklas så kan det orsaka strabism och/eller amblyopi. Amblyopi är en bestående synnedsättning som inte kan behandlas i vuxen ålder och därför viktig att upptäcka tidigt och behandla så tidigt som möjligt. Barn med synnedsättning upplever sällan problem och har de en ensidig påverkan märker sällan vårdnadshavare inte heller detta. Därför är det viktigt med screening och att finna kunskap om orsaker till amblyopi.
Den begränsade kunskapen om samsynsrelaterade tillstånd gör att symtomen ofta förblir oupptäckta eller misstolkas som tecken på andra sjukdomar och tillstånd. Ökad medvetenhet och förbättrad diagnostisk precision är därför avgörande för att fler individer ska identifieras och få adekvat behandling i tid.
Forskning
Ortoptisk forskning omfattar samsynssvårigheter, synrelaterad livskvalitet och barns visuella utveckling, med tillämpningar inom både rehabilitering och neurooftalmologi. Specifika forskningsområden omfattar cyklodeviation (rotatorisk skelning), samsynsrelaterade förändringar vid neurodegenerativa sjukdomar efter traumatiska eller ischemiska hjärnskador (exempelvis Parkinsons sjukdom) samt pre-, post- och perinatal påverkan på barnets visuella utveckling.
Forskningsverksamheten bedrivs tvärvetenskapligt och med ett personcentrerat perspektiv. Forskargruppen kombinerar klinisk verksamhet och undervisning med akademisk forskning, och projekten pågår kontinuerligt för att validera diagnostiska och terapeutiska metoder. Arbetet bidrar till metodutveckling, kvalitetssäkring och långsiktig förbättring av vården för patienter med samsynsrelaterade tillstånd.
Gruppmedlemmar
Sara Flodin, PhD, forskargruppsledare, överortoptist
Lena Havstam Johansson, PhD, översjuksköterska
Eva Aring, docent, överortoptist
Sara Vetö, PhD, överläkare
Ashkan Gheisari, Specialistläkare
