Välkommen, Mattias Folkestad – ny forskare i politisk ekonomi

Kan du berätta lite om din bakgrund och din väg in i forskningen – hur kom du in på politisk ekonomi?

– Jag har min professionella bakgrund i civilsamhället och politiken, vilket fick mig att intressera mig för nationalekonomi. Ekonomernas förmåga att inte bara teoretisera kring samhällsfrågor, utan också beräkna effekterna av olika förslag som ofta debatterades i samhället, imponerade på mig och fick mig att vilja bemästra samma färdigheter.

– På Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, IIES, där jag doktorerade, hade jag många kollegor som intresserade sig för frågor om hur samspelet mellan ekonomi och politik fungerar. Inte minst hur politiska institutioner påverkar ekonomin, och med min bakgrund föll det sig naturligt att fördjupa sig i det. De senaste årens utveckling av både metoder för att analysera och producera data från tidigare otillgängliga källor, såsom spatial data och arkiv, har också lett till ett växande empiriskt fokus inom politisk ekonomi, vilket är en utveckling jag har försökt bidra till.

Vad handlar din forskning om, och vad är det som gör de frågorna särskilt intressanta för dig?

– Min forskning handlar i bred bemärkelse om betydelsen av politiska institutioner för ekonomiska utfall samt hur och varför våra institutioner ser ut som de gör. Det som gör det särskilt intressant för mig att studera detta är att vi använder insikter från nationalekonomi och ekonomiskt beslutsfattande för att analysera historiska och politiska processer. Det erbjuder framför allt en rigorös struktur för att testa hypoteser och teorier i verkligheten, vilket mer kvalitativa metoder för att analysera samma frågor saknar.

Vilka frågor eller teman har varit viktigast i din forskning hittills?

– Tillsammans med Monir Bounadi (IIES) har jag lagt mycket tid på att förstå vad som ledde fram till den stora ökningen av kvinnors politiska deltagande under 1800-talets slut och 1900-talets början. Det var framför allt kopplat till frågan om kvinnlig rösträtt, vilket ledde till en stor mobilisering av kvinnor i många västerländska länder. I Sverige studerar vi hur en pådrivande faktor var framväxten av kvinnliga folkskollärare efter 1859, som bidrog till att motivera sina elever och kvinnor i sin närhet att engagera sig politiskt.

Hur kan forskning inom politisk ekonomi hjälpa oss att förstå dagens politiska och ekonomiska utveckling?

– Idag står världen inför ett stort teknikskifte tillsammans med stora investeringsbehov, inte minst för att minska utsläppen av koldioxid i atmosfären. Den stora frågan är vilka politiska institutioner som kommer att vara bäst lämpade att hantera bland annat dessa externa krafter. Detta är processer som, oreglerade, skapar vinnare och förlorare i ett samhälle – hur konflikterna som då uppstår hanteras blir kvittot på ett systems inneboende resilience. Här menar jag att vi både måste använda oss av teoretiska modeller för att tänka igenom vilka relativa styrkor och svagheter olika system har, men vi kan också studera historien och tidigare paradigmskiften för att bättre kunna förstå vilka mekanismer som är de relevanta.

Finns det något inom ditt forskningsområde som vi fortfarande vet förvånansvärt lite om?

– Massvis! Ett område som är väldigt intressant är att bättre förstå hur politiska partier fungerar. Vi vet att partier fyller många olika roller i en utvecklad demokrati, såsom att välja ut lämpliga kandidater till val, skapa opinion och bedriva informationskampanjer, ibland agera opposition och ibland sitta vid makten. Hur partiernas ”målfunktioner” ser ut och hur de väger olika mål mot varandra är frågor som inte har beforskats så mycket, delvis på grund av att de data som skulle behövas för att kunna svara på dessa frågor är svåra att få tag på.

Vad kommer du att arbeta med hos oss, och vad ser du mest fram emot?

– Jag kommer delvis att fortsätta min forskning inom politisk ekonomi som rör kvinnors politiska deltagande och spänningen mellan lokala och nationella mål inom den gröna omställningen. Jag kommer också att starta nya forskningsprojekt tillsammans med kollegor här i Göteborg.