PFAS-riskförvaltning mellan det offentliga och privata
Kort beskrivning
PFAS, ofta kallade "evighetskemikalier", har blivit en av vår tids största och mest komplexa miljöutmaningar. I Sverige har grundvattnet visat sig vara särskilt utsatt för PFAS-föroreningar. Detta är oroande eftersom 1,2 miljoner svenskar använder egen brunn för sitt dricksvatten. Detta forskningsprojekt fokuserar på de privata brunnsägare som befinner sig utanför det reglerade vattenförvaltningssystemet.
PFAS i grundvatten - vems ansvar?
Projektet undersöker hur brunnsägare upplever riskerna med PFAS, hur kommuner bemöter deras oro och hur kontakten med myndigheter fungerar. Eftersom privata brunnar inte ingår i det kommunala vattennätet, hamnar ansvaret för rent vatten ofta på brunnsägarna själva – något som väcker frågor om rättvisa och ansvar.
Många kommuner fokuserar på tekniska lösningar för det egna vattennätet, medan brunnsägare upplever att deras behov förbises. Det skapar frustration, oro för hälsan och minskat förtroende för myndigheterna. I studien undersöks riskförvaltning med fokus på de miljörelaterade hälsoriskerna av PFAS-föroreningar av dricksvatten som ett livsviktigt livsmedel.
Mål att förbättra samarbetet
Syftet med projektet är att hitta vägar till bättre samarbete mellan brunnsägare och offentliga aktörer – så att fler får tillgång till tryggt och rent vatten.
Genom att skapa en bättre förståelse för de problem och utmaningar som privata brunnsägare står inför, kan projektet bidra till att utveckla mer effektiva och hållbara lösningar. Dessa lösningar kan även innebära att man utvecklar nya metoder för att övervaka och analysera PFAS i grundvattnet och skapar bättre kommunikationskanaler mellan brunnsägarna och myndigheterna.
Viktiga forskningsresultat för Sverige och Belgien
Projektets resultat kan få stor betydelse både i Sverige och Belgien, där liknande PFAS-problem finns. Genom dokumentanalys, intervjuer med nyckelpersoner, diskussioner i fokusgrupper och workshops på två studieplatser i Sverige, samt en efterföljande jämförande analys i Belgien, kommer projektet att utforska dessa uppfattningar, relationer och ansvarsområden inom PFAS-riskförvaltning.
Genom att förstå hur privatpersoner och myndigheter samverkar kring miljö och hälsa, kan forskningen bidra till att göra samhället bättre rustat för framtida miljöutmaningar.