Möt CCHS-forskaren Elisabeth Punzi, psykolog
Elisabeth Punzi är leg psykolog, docent i psykologi och lektor vid Institutionen för socialt arbete. Hon är också aktiv vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS) och har under många år också varit ledamot i Kulturarvsakademins samverkansgrupp.
Inom CCHS arbetar Elisabeth Punzi med psykiatrins kulturarv, kulturella aktiviteter inom psykiatri och psykoterapi och Mad studies samt med frågor om minoriteters kulturarv där hon exempelvis sig åt judiskt kulturarv i Sverige, kopplingen mellan psykoanalys och judendom och hur kulturarv kan bli del av socialt arbete med barn och unga med migrationsbakgrund och därmed bidra till integration och välbefinnande.
Elisabeth, kan du berätta vad du gör inom Centrum för kritiska kulturarvsstudier?
– Jag är nu engagerad i tre områden. Det första handlar om judiskt kulturarv i Sverige. Jag och andra medarbetare på GU samarbetar med Judiska församlingen i Göteborg. Det handlar om att forskare, kulturarvsbärare och musei- och kulturarbetare ska mötas, lära av varandra, och sprida kunskap. Vi skapar till exempel arrangemang tillsammans med Mölndals museum och arbetar med en podcast om judiskt kulturarv i Sverige.
Det andra området handlar om psykoanalysens kulturarv, inte minst hur psykoanalysen kan förstås mot bakgrund av att Sigmund Freud, och en avsevärd del av de andra tidiga psykoanalytikerna var judar. Det judiska kulturarvet kom, liksom det anti-semitiska klimat som rådde, att påverka psykoanalysens utveckling. Dessutom undersöker jag kopplingar mellan psykoanalysen och litteraturen och det erkännande av queera liv och identiteter som fanns och finns inom psykoanalysen.
Slutligen intresserar jag mig för psykiatrins kulturarv, både byggnader och föremål men framför allt minnen och berättelser från dem som var intagna på de gamla institutionerna. Jag närmar mig minnen och berättelser från ett Mad studies perspektiv och kallar det Mad heritage. Här har jag haft förmånen att samarbeta med Geoffrey Reaume, som varit gästforskare vid CCHS och som var med och grundade Mad studies. Jag tycker också att det är viktigt att tänka på vad vi kan lära av historien och av patienters kulturarv, inklusive kreativa uttryck från patienter.
Vad ger det dig som forskare att vara del av centrumbildningen?
– Jag skulle säga att det ger mig inspiration. Man möter människor som gör så mycket intressanta saker och kan så mycket och plötsligt upptäcker man att det finns gemensamma områden. I andra fall upptäcker man att det borde finnas gemensamma områden, och så etablerar men det. Man får samarbeta med forskare från olika discipliner men också med brukare och de som är verksamma inom föreningsliv, muséer och annat och det ger så mycket.
Arbetet blir också konkret och därmed väldigt givande. Kulturarv kan vara svårt att förklara och greppa, men genom samarbeten ser man att kulturarv är så mycket och finns överallt och bland alla, även om man inte tänker på det som kulturarv.
Intervju av: Jenny Högström Berntson
Matarvspodden: Mat i nöd och lust
I tider av kris kan mat, måltidstraditioner och matminnen spela en stor roll för både individer och grupper. Inte bara för ens överlevnad, utan också som tröst, något som kopplar en till familjen, minnen, hemlandet, sin kultur. Matarvspoddens Lisa Haeger möter två forskare som på olika sätt arbetar med och kan relatera till matens kulturarv i tider av sorg och kris. Astrid von Rosen är konstvetaren och kulturarvsforskaren som använt sig av matlagning och matens kulturarv i sin egen sorgebearbetning. Elisabeth Punzi är psykolog och forskar om hur kulturarv i olika former kan bidra till hälsa och välbefinnande. Tillsammans samtalar de om matlagning, recept, sorgebearbetning och tillhörighet.
Matarvspodden: Judiskt matarv
I detta avsnitt av Matarvspodden pratas det bröd, ost, kastanjer, platser, matminnen och judiskt kulturarv med Elisabeth Fogel, författare, och Elisabeth Punzi, psykolog och kulturarvsforskare. De delar med sig av kunskaper och erfarenheter om judiskt matarv, från barndomsminnen till mattraditioner i ett nytt land.
Inside the Box: Rent och orent
Häng med in i en värld av ritualer, tvångssyndrom, jakspillning och glupska onda andar!
I det här avsnittet möts Henrik Bogdan (professor i religionsvetenskap) och Elisabeth Punzi (leg psykolog och docent i socialt arbete) för att prata om olika idéer kring rent och orent i kulturen, religionen och samhället – då och nu. Tillsammans med programledaren Lisa Haeger avhandlar panelen eldoffer, heliga källor, mat, sex, skam och skuld. Men också gruppidentitet, samhörighet och meningsskapande. Allt med utgångspunkt i ett tibetanskt rökelsekar från Världskulturmuseets samlingar.
