Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi.
Foto: Johan Winborg
Länkstig

Henrik Zetterberg testar Alzheimers sjukdom med ett enkelt blodprov

Publicerad

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar bland annat på biomarkörer för Alzheimers sjukdom. Han är också Wallenberg Academy Fellow.

Vad handlar din forskning om?

– Jag forskar om biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar; de vanligaste är alzheimer och parkinson. Biomarkörer är mätbara biologiska markörer som kan användas till att tidigt upptäcka de första tecknen på förändringar, så att vi kan stoppa sjukdomsprocessen och hindra utvecklingen av symtom.

Varför är det så intressant?

– Det är viktigt att kunna diagnosticera innan det är för sent. De första förändringarna i kroppen börjar långt innan symtomen; det kan ske så tidigt som 30 år före sjukdomen upptäcks. I hjärnvävnaden samlas då klumpar av klibbiga proteiner som leder till en kemisk förändring som vi kan mäta genom biomarkörer i våra kroppsvätskor, som till exempel ryggvätska. När de första symtomen på till exempel alzheimer kommer har redan hälften av nervcellerna i hjärnans minneslagrare, hippocampus, dött och då kan det vara för sent att göra något.

Hur blev du intresserad av det här ämnet?

– När jag gjorde min specialistutbildning på läkarprogrammet träffade jag forskaren Kaj Blennow som studerade detta. Jag tyckte det var spännande, för just då började det också bli tydligt att det faktiskt gick att mäta dessa tidiga förändringar.

Vad forskar du om just nu?

– Nu pågår flera olika projekt om nya sätt att diagnosticera dessa kemiska förändringar. Tidigare fick patienterna lämna ett ryggvätskeprov. Det är en säker procedur, men kan upplevas som lite obehaglig och görs oftast på sjukhus. Nu har vi lyckats utveckla ett enkelt test där vi i ett vanligt blodprov kan mäta en specifik variant av proteinet tau. Tanken är att få den som rutin på klinikerna.

Berätta om en höjdpunkt i din forskning!

– En höjdpunkt var när vi upptäckte hur man mäter proteinet neurofilament i blod. Det är ett test som upptäcker nervcellsskada oavsett sjukdom. Det funkar vid till exempel MS och ger ett objektivt och generellt mått på nervcellskadan. Det kommer att vara användbart i framtiden som ett test som vilken doktor som helst kan använda och är dessutom bra för att kunna utveckla läkemedel.

Vilka är utmaningarna i framtiden?

– Den stora utmaningen är att skapa effektiva läkemedel som stoppar upp sjukdomsprocessen hos neurodegenerativa sjukdomar. Sådana sjukdomar drabbar ofta äldre, med många förändringar som bidrar till sjukdomsbilden och är därför svåra att bota med ett enda läkemedel. Exempelvis pågår nu framgångsrika behandlingar av spinal muskelatrofi hos barn på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. En modifierad DNA-snutt stabiliserar mallen för det protein som fattas vid sjukdomen och barnen blir mycket bättre. Koncentrationen av neurofilamenten går ner vilket är ett bevis för att neurofilament fungerar som biomarkör.

Intervju: Annika Wall/bearbetningar: Allan Eriksson och Eva Lundgren