Från vass kant till vasskant – början av en ny era
Kort beskrivning
Hur kan Göteborgs hårda kajkanter utvecklas till levande strandzoner som både skyddar staden mot klimatförändringar och skapar nya livsmiljöer för växter och djur?
Projektet ska utveckla och testa naturbaserade lösningar längs Göta älv. Genom att använda återvunna massor från bygg- och infrastrukturprojekt ska projektet undersöka hur mjuka strandzoner, rev och andra strukturer kan bidra till klimatanpassning, biologisk mångfald och attraktiva miljöer för människor.
En fysisk testbädd ska byggas i Frihamnsområdet där lösningarna kan utvecklas, testas och utvärderas under verkliga förhållanden. Projektet samlar forskare, offentlig sektor, byggbransch och arkitekter för att förena ekologiska, tekniska och sociala perspektiv.
Göteborgs universitet leder den vetenskapliga utvärderingen av hur lösningarna påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster i och nära vattnet.
Syfte
Projektet ska:
- utveckla och testa naturbaserade lösningar för klimatanpassning stärka biologisk mångfald i urbana vattenmiljöer?längs Göta älv
- undersöka hur återvunna massor kan användas för att bygga levande strandzoner och andra naturbaserade konstruktioner
- utveckla lösningar som samtidigt stärker biologisk mångfald, ekosystemtjänster och sociala värden
- skapa vetenskapligt underlag för hur naturbaserade lösningar kan användas vid framtida omvandling av urbana kajmiljöer
- utveckla metoder som kan skalas upp och användas i Göteborg och andra kuststäder.
Mål
Målet är att ta fram och validera en systemlösning för hur befintliga kajer kan klimatanpassas med hjälp av naturbaserade lösningar och cirkulära material.
Projektet ska bland annat utveckla fysiska prototyper och ett ramverk med indikatorer för att utvärdera tekniska och miljömässiga krav, kostnader, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och sociala värden.
På längre sikt är ambitionen att bidra till en sammanhängande blågrön infrastruktur längs Göta älv som kan hantera stigande vattennivåer och skyfall, samtidigt som den skapar livsmiljöer för arter och attraktiva platser för människor.
Forskningsfrågor
Projektet undersöker bland annat:
- Hur kan naturbaserade lösningar utformas för att både bidra till klimatanpassning och
- Vilka arter, strukturer och material är lämpliga utifrån de ekologiska förhållandena i Göta älv?
- Hur påverkas biologisk mångfald och ekosystemfunktioner när hårda kajmiljöer kompletteras eller ersätts med mer varierade livsmiljöer?
- Hur kan cirkulära massor användas i naturbaserade lösningar utan att äventyra ekologiska, miljömässiga eller tekniska krav?
- Hur kan ekologiska och sociala värden vägas samman med tekniska och ekonomiska krav när framtidens kajmiljöer planeras?
En testbädd i Frihamnen
Projektets testområde ligger längs Göta älv, från området under Hisingsbron till början av södra Frihamnspiren. Testområdet omfattar vattenytan, älvkanten och markområdet närmast vattnet.
Här ska projektet utveckla och testa olika sätt att skapa mer varierade livsmiljöer i och vid vattnet. Det kan exempelvis handla om förändrade bottensubstrat, revstrukturer och flytande trädgårdar.
Strukturerna kan fylla flera funktioner samtidigt – som vågbrytare, skydd och livsmiljöer för olika arter, men också bidra till näringsupptag samt estetiska och rekreativa värden. Flera lösningar kan också kombineras.
Göteborgs universitets forskning
Göteborgs universitet ansvarar för forskning och utvärdering av biologisk mångfald i och nära vattnet.
I projektets första del gör forskarna en systematisk genomgång av den vetenskapliga kunskapen om metoder som kan gynna biologisk mångfald. Samtidigt genomförs en baslinjeinventering för att dokumentera vilka arter och ekologiska förhållanden som finns i området innan åtgärderna genomförs.
Forskarna medverkar därefter i utveckling och testning av prototyper och undersöker vilka metoder och arter som passar platsens förhållanden, exempelvis djup, salthalt och befintliga arter.
För att mäta resultaten jämförs biodiversitets- och miljöindikatorer före och efter åtgärderna och med referensplatser i närheten. Bland metoderna finns genetisk miljöövervakning med Autonomous Reef Monitoring Systems (ARMS) och undervattensvideo med Baited Remote Underwater Video (BRUV) i kombination med datorbaserad bildanalys.
Från prototyp till framtidens älvstrand
Testbädden ska ge kunskap om vad som faktiskt fungerar i en verklig stadsmiljö. Resultaten används sedan för att ta fram rekommendationer för hur lösningarna kan skalas upp.
Projektet ska också utveckla en gemensam framtidsvision som visar hur ett större genomförande skulle kunna förändra älvstranden. Visionen ska presenteras både skriftligt och visuellt och användas för dialog med beslutsfattare och allmänhet.
Ambitionen är att erfarenheterna från Göteborg ska kunna användas även på andra platser. Många europeiska kuststäder står inför liknande utmaningar med stigande vattennivåer, gamla industrihamnar, hårdgjorda kajmiljöer och behov av en mer cirkulär hantering av byggmaterial.
Projektmedlemmar vid Göteborgs universitet
- Malin Rosengren, Centrum för hav och samhälle
- Johan Höjesjö, Institutionen för biologi och miljövetenskap
- Matthias Obst, Institutionen för marina vetenskaper
- Karl-Johan Nylén, Centrum för hav och samhälle