”Förändra den totala situationen i samhället”: liv och identitet i Pockettidningen R, 1970–1992
Kort beskrivning
Mitt avhandlingsprojekt undersöker klient- och brukarrörelsens politiska mobilisering i Sverige under 1970-1980-tal. Projektet fyller en kunskapslucka om hur nya sociala rörelser formerades under efterkrigstiden, genom fokus på hur narrativ om psykisk ohälsa kom till uttryck genom aktivistisk journalistik – där fokus låg på viljan att ge röst åt människor som identifierades som socialt utsatta. Avhandlingen visar hur en diskurs om social utsatthet blev relevant för politisk positionering under de decennier som föregick psykiatriutredningen i Sverige. Därmed bidrar min forskning med ny kunskap om hur politiseringen av vårdsektorn kom till uttryck genom historiskt specifika narrativ, baserade på politiserade framställningar av människors liv och identitet.
Den här avhandlingen undersöker klientrörelsens formering som politisk rörelse i Sverige under senmoderniteten och belyser framväxten av nya former för att bedriva politik utifrån identitet och personlig livserfarenhet. Fokus ligger på att undersöka hur de R-förbund som uppstått under det sena 1960-talet mobiliserades genom den aktivistiska journalistik som tidskriftsorganet Pockettidningen R verkade genom under åren 1970-1992.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur Pockettidningen R bedrev dissensuspolitik, genom att verka som en plattform för R-förbunden. Avgränsningen motiveras av slutförandet av psykiatriutredningen 1992, vilket inledde ett diskursivt skifte där berättelsen och narrativet stod i centrum för en inriktning mot en mer personcentrerad vård. Detta skifte var R-rörelsen en aktiv del av och avhandlingen belyser hur narrativ som utgick från erfarenhet av anstaltsvård blev intressant för en bredare allmänhet som kunde leva sig in i och känna med människor som tidigare framställts som den andre.
De narrativ som kom till uttryck i R:s aktivistiska journalistik handlade ofta om att avtäcka olika former av förtryck, där maktkritiska framställningar av en politiskt styrd vårdsektor satte tonen för en särskild form av välfärdskritik, i självberättelsens form. R-reportaget aktivistiska journalistik präglades av berättelser inifrån slutna anstalter där såväl psykiatri, Kriminalvård, Socialtjänst och missbruksvård utgjorde spelplatsen för R:s politiska målsättning och praktik – som var att ge röst åt personer som R identifierade och gav röst som socialt utsatta och socialt avvikande.
Sammanfattningsvis undersöker jag hur Pockettidningen R fungerade som en plattform för R-förbundens frågor, där tidningen framställde ett narrativ om lidande genom att politisera liv och identitet. Jag argumenterar för att de nya formerna för att bedriva politik utgick från narrativ om psykiskt lidande som kunde framställas utifrån den sociala avvikarens subjektsposition. Därmed uteslöts narrativ om lidande som inte kunde förstås genom en politiserad avvikarposition. En central kontext är tidens intresse för demokratisering av välfärdsinstitutionerna och framväxten av en politik som utgick från livsvärden. Avhandlingen tillför kunskap om hur subjektsorienterade rörelser och narrativ som utgick från radikal psykiatrikritik förändrade politikens former under senmoderniteten. Till det medicinhistoriska fältet bidrar avhandlingen med kunskap om dominerande narrativ kring psykiskt lidande och psykisk funktion har kommit till uttryck inom nya sociala rörelser. Därmed tillför avhandlingen en kritisk diskussion om hur en samtidshistorisk diskurs om social utsatthet politiserat en mängd olika uttryck av psykiskt lidande.