ERC-projekt undersöker de politiska konsekvenserna när yrken försvinner

Bild

Många människor oroar sig i dag för att deras yrken kommer att ersättas av automatisering och artificiell intelligens. För att förstå vilka politiska konsekvenser det kan få när yrken försvinner behöver vi blicka bakåt i tiden. Det menar Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Vi får inte glömma att många yrken har minskat och till och med försvunnit helt under det senaste århundradet och att våra demokratier har klarat det. Genom att lära oss av den utvecklingen kan vi förbereda oss bättre för framtiden, säger han.

Nu har Johannes Lindvall fått ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen inom EU, ERC Advanced Grant, för projektet Dying Occupations and Political Change (OCCPOL). Projektet handlar om vad som händer med människors politiska deltagande, åsikter och partival när deras yrken minskar kraftigt eller försvinner.

– Att ha ett yrke handlar inte bara om att ha en inkomst, utan också om identitet, social status, gemenskap och hur vi uppfattar vår plats i samhället. När ett yrke försvinner kan det därför påverka människor på många olika sätt.

De politiska konsekvenserna kan se olika ut

I projektet ska Johannes Lindvall och hans team jämföra Sverige, Tyskland, Storbritannien och USA från slutet av 1800-talet fram till i dag. Först ska de kartlägga vilka yrken som har minskat eller försvunnit. Därefter ska de analysera de politiska konsekvenserna under olika historiska perioder: demokratins genombrott i början av 1900-talet, efterkrigstiden och vår egen tid, som i stor utsträckning präglas av automatisering, robotisering och artificiell intelligens.

– Ibland leder den här typen av förändringar till stora protester och till att människor tappar förtroendet för sina politiska företrädare. I andra fall hanteras de på ett sätt som människor accepterar och känner sig delaktiga i. Jag hoppas att vi kan ge en mer nyanserad förståelse av varför effekterna skiljer sig mellan länder, tidsperioder och olika yrken. Sådana skillnader kan bland annat bero på social status, kön, ekonomisk tillväxt, hur partierna agerar eller hur väl de politiska institutionerna fungerar.

ERC-anslaget ger tid och resurser

Ända sedan han doktorerade för mer än tjugo år sedan har Johannes Lindvall intresserat sig för hur stora samhällsförändringar påverkar det politiska systemet. Enligt honom handlar politik inte bara om det som sker inom de politiska institutionerna, utan också om hur människor uppfattar sin samtid och sin framtid.

Med det nya projektet hoppas han bidra till en bättre diskussion om framtidens arbetsliv i en tid då automatisering och AI gör att många undrar vad som ska hända med deras yrken och deras barns möjligheter på arbetsmarknaden.

– Att få det här forskningsanslaget känns såklart väldigt roligt och hedrande. Samtidigt ger det mig och mina medarbetare tid och resurser att arbeta med de här frågorna. Jag har också förmånen att vara en del av den starka statsvetenskapliga forskningsmiljön i Göteborg, vilket har bidragit till att jag fick anslaget. Jag hoppas att det kommer fler ERC-anslag till oss framöver – flera av mina kollegor har stora saker på gång, både bland professorerna och våra yngre forskare, säger Johannes Lindvall.

Text: Anna-Karin Lundell