Idag disputerade Elin Sandegård vid Juridiska institutionen med sin avhandling Den födande patienten: En rättsvetenskaplig studie om normkonflikter i förlossningsvården.
Bild
Foto: Erika Danielsson
Ny avhandling granskar rättsläget i svensk förlossningsvård
Avhandlingen sätter fokus på patienternas rättigheter inom den svenska förlossningsvården – och hur de faktiskt fungerar i praktiken. Studien analyserar samspelet mellan lagstiftning och vårdens vardag, med särskilt fokus på hur reglerna tolkas och tillämpas i mötet mellan patienter och vårdpersonal.
Som en del av arbetet har ärenden hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) från perioden 2018–2021 granskats. Analysen visar återkommande teman och pekar på centrala juridiska utmaningar som väcks i samband med graviditet och förlossning.
Med hjälp av Anna Christensens teori om normativa grundmönster, anpassad till förlossningsvårdens kontext, belyser studien hur patienträttigheter och vårdgivarnas skyldigheter tar form i praktiken. Här blir det tydligt hur underliggande spänningar i rättsordningen påverkar samspelet mellan lag och vård.
Genom att undersöka mötet mellan juridiska normer, medicinska normer och klinisk praktik bidrar avhandlingen till en djupare förståelse av de rättsliga frågor som präglar svensk förlossningsvård.
Avhandlingen visar på svag rättslig ställning för patienten i förlossningsvården
Syftet med avhandlingen är att blottlägga hur spänningar i rättssystemet påverkar svensk förlossningsvård – och hur den födande patientens rättsliga ställning formas i mötet mellan lagens normer och vårdens praktik. Genom detta perspektiv synliggörs även större samhällsutmaningar i skärningspunkten mellan individens rättigheter och den offentliga verksamhetens ansvar.
Resultaten visar på tydliga krockar mellan juridiska principer och deras praktiska tillämpning, särskilt när det gäller informerat samtycke, självbestämmande och patientens delaktighet. Den födande patientens rättsliga ställning är i många situationer svag. Det finns fall där vården inte bedrivs i enlighet med gällande regelverk och där patientens förutsägbarhet är bristfällig. Samtidigt framträder också vårdpersonalens utsatta position: de måste ofta fatta svåra juridiska beslut i ett otydligt regelverk, under pressade förhållanden och med begränsade resurser.
I praktiken kan detta innebära att patienter som ställer krav får stort inflytande över vården – och därmed också ett ansvar för de beslut som fattas. Vårdpersonalen saknar rättsliga möjligheter att tvinga fram åtgärder, även när dessa är motiverade ur ett patientsäkerhetsperspektiv för både den födande kvinnan och det ofödda barnet. Här krockar medicin-etiska normer med det starka juridiska kravet på patientens samtycke.
Avhandlingen pekar också på att varken patienter eller vårdpersonal alltid vet vad som gäller rent rättsligt. De motsättningar som uppstår i praktiken bottnar i inbyggda konflikter i själva regelverket – något som även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har svårt att hantera. Tillsynsmyndigheten erbjuder i dagsläget ingen vägledande praxis i dessa frågor, vilket riskerar att skapa osäkerhet och bristande förtroende för klagomålssystemet.
Studien framhåller därför behovet av ett mer samlat och strategiskt angreppssätt för att stärka enhetlighet, likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningen av patientklagomål inom förlossningsvården.
Om Elin Sandegård
Elin är uppvuxen i Göteborg, Majorna. Hon har sin yrkesmässiga bakgrund i förvaltningsdomstol, vilket ger henne en praktisk blick på de rättsliga frågor hon undersöker i sin forskning. I det närmaste planerar hon att efter disputationen undervisa på heltid under en period.