Kompletterande utbildning för läkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz

Syftet med utbildningen är att studenten efter slutförd utbildning ska visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket i Sverige. Godkänd utbildning leder till behörighet att ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen som beslutar om legitimationsvillkor.

Programmet vänder sig till läkare med utbildning från länder utanför EU/EES samt Schweiz och som inte på annat sätt erhållit svensk läkarlegitimation eller fått behörighet att göra allmän- eller bastjänstgöring (AT eller BT). Programmet lyder under förordning 2008:1101 om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Programmet bygger på studentens tidigare kunskaper, färdigheter och förmågor, och förutsätter goda medicinska kunskaper och färdigheter genom en tidigare genomförd läkarutbildning i land utanför EU/EES samt Schweiz.

Läkarexamen från land utanför EU/EES samt Schweiz. Av Socialstyrelsen utfärdat beslut (bifall) om utredning i form av kunskapsprov för läkare. Godkända kunskaper i svenska enligt bestämmelser för grundläggande behörighet för grundnivå, Svenska 3 eller Svenska nivå 3.

Studenter på programmet för kompletterande utbildning för läkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz har alla en utländsk läkarexamen, varför det inte utfärdas någon examen efter godkänd utbildning.

En student som genomgått utbildningen med betyget godkänd (G) i samtliga kurser, erhåller ett studieintyg som kan ligga till grund för ansökan till Socialstyrelsen om svensk läkarlegitimation. Socialstyrelsen beslutar om legitimationsvillkor.

Programmet för kompletterande utbildning för läkare omfattar 120 hp och är till stor del uppbyggt av terminslånga kurser som ges på det ordinarie läkarprogrammet där undervisningen sker på avancerad nivå. Utbildningen ges på helfart.

Utbildningen sker i en komplett akademisk miljö med stark forskningsanknytning i samverkan med hälso- och sjukvården och det omgivande samhället. Programmet innehåller välstrukturerade kliniska placeringar styrda utifrån lärandemål. Genom programmet löper ämnesundervisning parallellt med utbildning inom professionell utveckling, PU.

Undervisningen syftar till att främja studenternas eget ansvar för kunskapsinhämtande och ge utrymme för reflektion och kritiskt tänkande. Utbildningen bedrivs utifrån ett brett pedagogiskt anslag, med studentaktiverande lärande som grund, och med en mångfald av olika läraktiviteter såsom föreläsningar, gruppövningar, simuleringsövningar, klinisk färdighetsträning och fördjupningsarbeten.

Upplägget och genomförandet av utbildningen säkerställer en progression i studenternas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ger både bredd och djup inom programmets olika ämnesområden. Basvetenskapliga och kliniska ämnen är integrerade i kurserna.

De kliniska delarna av programmet genomförs i nära samverkan med sjukvården i Västra Götalandsregionen och Region Halland; kliniska placeringar inom programmet genomförs vid samtliga sjukhus inom de två regionerna samt vid vårdcentraler inom dessa regioner. Träning och bedömning av studenternas professionella aktiviteter som omfattar en väsentlig del av de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenterna ska besitta vid slutförd utbildning sker enligt det nationella kompetensramverket Entrustable Professional Activities både under VFU och i simulerad miljö.

Studiegången är bunden, vilket innebär att kurser ska läsas i den ordning som föreskrivs i utbildningsplanen.

Programmet för kompletterande utbildning för läkare vid Göteborgs universitet, stadieindelning samt kursernas ordningsföljd

Termin 1
Introduktion till svensk hälso- och sjukvård, 30 hp

Termin 2
Kompletterande klinisk teori och praktik 1, 30 hp

Termin 3
Kompletterande klinisk teori och praktik 2, 30 hp

Termin 4
Professionell tillämpning och fördjupning, 30 hp

Professionell utveckling
Ett viktigt inslag i programmet är PU som är indelat i sex områden:

• kommunikativ förmåga och självreflexion
• ledarförmåga och samarbete
• etiskt förhållningssätt
• mänskliga rättigheter och genus
• vetenskapligt förhållningssätt
• hållbar utveckling.

Undervisningen syftar till att träna studenterna fortlöpande i att bedöma, utveckla och anpassa sina medicinska och professionella kompetenser. Utbildningen reflekterar också etiska förhållningssätt, och engagemang för människors hälsa, förmågan till samarbete och ett livslångt lärande. Stort fokus ligger på studenternas förmåga till reflektion och ett professionellt förhållningssätt.

Studenten tränas även i att använd sina kompetenser i mötet med en patient eller i ett samhällsperspektiv. Den legitimerade läkaren ska kunna integrera basvetenskaplig kunskap, kliniska kunskaper och färdigheter samt ett vetenskapligt förhållningssätt, och ge en personcentrerad, patientsäker och god likvärdig vård. Efter kursen förväntas studenten ha de kunskaper om svenskaförfattningar som är nödvändiga för utförandet av arbetet som läkare.

Termin 1 – Introduktion till svensk hälso- och sjukvård, 30 hp
Kursen syftar till att utveckla och komplettera studenternas kunskap och omsätta denna till en svensk kontext och arbetssätt samt att ge studenten övergripande kunskap om det svenska sjukvårdssystemet. Kursen inkluderar undervisning i konsultationskunskap, hjärt- och lungräddning (HLR), interprofessionellt lärande och samarbete, akademisk hederlighet, sekretess, vårdhygien, arbetsplatskommunikation samt akademiskt talande och skrivande. Kursen syftar även till att ge studenten kunskap om det svenska regelverket avseende hälso-och sjukvård, om hälso- och sjukvårdens organisation samt om etiska principer, inklusive principer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Kursen ger vidare kunskap om grunderna för svenskt samhällsskick. Under kursen tränas studenten i att känna igen, hitta och förstå författningar och andra rättskällor genom enklare tillämpningsuppgifter.

I kursen ingår även psykiatri samt temadagar med övergripande föreläsningar, seminarier och falldiskussioner om geriatrik, neurologi, infektionssjukdomar, immunologi, mikrobiologi, venereologi, reumatologi, allergologi, öron-näsa-halssjukdomar, oftalmologi, klinisk genetik samt dermatologi, med fokus på handläggning av vanliga, allvarliga och akuta tillstånd.

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, falldiskussioner, inlämningsuppgifter, övningar i konsultation och status på kliniskt träningscentrum samt VFU.

Termin 2 – Kompletterande klinisk teori och praktik 1, 30 hp
Kursen motsvarar i huvudsak kursen Klinisk teori och praktik 2 på Läkarprogrammet, 360 hp, vid Göteborgs universitet, vilken där ges på termin 6.

Ämnen som ingår i kursen är allmän internmedicin, akutmedicin, diabetologi, endokrinologi, gastroenterologi, hepatologi, hematologi, kardiologi, lungmedicin, njurmedicin, allmänmedicin, pediatrik, klinisk farmakologi, klinisk kemi, klinisk fysiologi, samt radiologi/strålskydd. Undervisningen är fokuserad kring handläggning av vanliga, allvarliga och akuta internmedicinska tillstånd. VFU omfattar 15 hp varav 4 hp inom primärvården.

Termin 3 - Klinisk teori och praktik 2, 30 hp
Kursen motsvarar kursen Klinisk teori och praktik 3 på Läkarprogrammet, 360 hp, vid Göteborgs universitet, vilken där ges på termin 7.

Kursen består av teoretiska och praktiska moment inom följande ämnesområden: kirurgi (gastrointestinal-, bröst-, endokrin-, hand-, kärl- och plastikkirurgi) inkluderande trauma samt delar av gastroenterologi och hepatologi. Vidare ingår ortopedi, urologi, anestesiologi med intensivvård, radiologi/strålskydd samt onkologi. Studenten ska inom kursens områden kunna diagnostisera och behandla vanliga, allvarliga och akuta sjukdomstillstånd. VFU omfattar 18 hp varav 3 hp inom primärvård.

Termin 4 – Professionell tillämpning och fördjupning 1, 30 hp
Kursen motsvarar till stor del kursen Professionell tillämpning och fördjupning 2, på Läkarprogrammet, 360 hp, vid Göteborgs universitet, vilken där ges på termin 12.

Kursen innehåller allmänmedicin, akutsjukvård, geriatrik, gynekologi och obstetrik samt klinisk praktik. Lärandemålen fokuserar på vanliga, allvarliga och akuta sjukdomstillstånd och studenterna tränar på att utföra för läkare centrala professionella aktiviteter genom att handlägga patienter och fatta medicinska beslut. Under terminen har studenterna VFU omfattande 25,5 hp, varav 10,5 hp inom primärvård. Under terminen genomför studenten även ett förbättringsarbete.

Generella mål

Målen med programmet för kompletterande utbildningen för läkare är desamma som målen för läkarexamen, enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100, bilaga 2, examensordningen), dvs. att studenten ska visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att få behörighet som läkare.

Kunskap och förståelse

• visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området,
• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen,
• visa kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder inom området och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar,
• visa kunskap om etiska principer och deras tillämpning inom hälso- och sjukvården samt inom forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa kunskap om, och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för individer och olika grupper ur ett nationellt och globalt perspektiv,
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,
• visa kunskap om hälso- och sjukvårdssystem i Sverige, inbegripet deras organisation och styrning, och kännedom om sådana system i andra länder samt visa förståelse för strategier för likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård,
• visa kunskap om patientsäkerhet, kvalitet och prioriteringar i hälso- och sjukvården samt om metoder för att utvärdera medicinsk verksamhet, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

• visa fördjupad förmåga till professionellt bemötande av patienter och deras närstående med respekt för patienternas och deras närståendes integritet, behov, kunskaper och erfarenheter,
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och värdera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd,
• visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden ur patofysiologiskt och psykosocialt samt andra relevanta perspektiv och i samverkan med patienten handlägga dessa,
• visa förmåga att initiera och medverka i hälsoinriktat och sjukdomsförebyggande arbete för enskilda och grupper samt att redogöra för hur sådant arbete bedrivs på samhällsnivå,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter och dokumentera dessa i enlighet med relevanta författningar,
• visa fördjupad förmåga att bidra till lärande i olika grupper och att genomföra handledande uppgifter,
• visa förmåga till ledarskap och interprofessionellt samarbete såväl inom hälso- och sjukvården som med professioner inom andra delar av samhället,
• visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och
• visa förmåga att använda digitala verktyg inom såväl hälso- och sjukvården som forsknings-och utvecklingsarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga till självreflektion och empati samt till ett professionellt förhållningssätt,
• visa förmåga till ett hälsofrämjande förhållningssätt med helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt synsätt och med särskilt beaktande av etiska principer och de mänskliga rättigheterna, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av att fortlöpande utveckla sin kompetens och att ta ansvar för detta.

Lokala mål

Målen för Programmet för den Kompletterande utbildningen bryts ner och förtydligas i terminskursernas kursplaner. Efter genomgången utbildning skall studenterna självständigt kunna utföra ett antal yrkesspecifika aktiviteter (Entrustable Professional Activities, EPA; se bilaga 1), samt kunna hantera ett antal kliniska situationer (se bilaga 2).

I samband med att kurser inom denna utbildningsplan, Programmet för Kompletterande utbildning för läkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz, 120 hp (M2KUL) träder i kraft, erbjuds inte längre kurser inom kurspaketet Kompletterande utbildning för läkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz, 90 hp (MCKUL).

Student som tidigare antagits till kurspaketet Kompletterande utbildning för läkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz (MCKUL) har rätt att delta i tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter att kursen har upphört att ges.
För ytterligare information se respektive kursplan.

Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet.

Inslag av distans/nätbaserad undervisning kan förekomma i vissa kurser, vilket förutsätter tillgång till dator, webbkamera och uppkoppling.

Undervisning sker i huvudsak på svenska men engelska kan förekomma. Engelskspråkig litteratur samt litteratur på andra skandinaviska språk kan förekomma.

Under VFU kan vissa verksamheter kräva att studenter ska kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret. Det är därför viktigt att studenterna alltid har ett giltigt utdrag som kan visas upp vid anmodan. Inom vissa verksamheter kan också ID-kontroll av studenter förekomma.

Under VFU gäller Västra Götalandsregionens och Region Hallands bestämmelser för tystnadsplikt och sekretess.

Krav gällande klädsel och hygien följer sjukvårdens direktiv.

VFU förläggs till öppen-, sluten- samt primärvård inom Västra Götalandsregionen och Region Halland.

Vissa delar av VFU kan medföra rese- och boendekostnader för studenten.

Viss VFU förläggs under kvällar, nätter och helger.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VFU eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. Orsaken till att VFU avbryts på detta sätt ska dokumenteras och en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle. Student som underkänts under VFU har möjlighet till ytterligare ett (1) VFU-tillfälle inom kursen.

Student som följer utbildningsprogrammet i föreskriven studietakt är garanterad plats på de obligatoriska kurser som ges inom ramen för programmet, under förutsättning att man uppfyller de förkunskapskrav som anges i kursplanen för respektive kurs.

Bilaga 1 – EPA (entrustable professional activities) (M2KUL)

I ett nationellt samarbete har samtliga läkarprogram i Sverige gemensamt tagit fram 10 EPA (entrustable professional activities) som varje läkare ska klara med stabilitet och med en definierad grad av självständighet (i förhållande till handledaren) första dagen som legitimerad läkare. De 10 nationella EPA som listas nedan kommer att vara ett ramverk för studenternas träning och återkoppling även under den kompletterande utbildningen för läkare med examen utanför EU/EES och Schweiz.

För att tydliggöra i vilka situationer aktiviteterna ska kunna tillämpas har programmet definierat 108 kliniska situationer (se Bilaga 2).

EPA 1

Inhämta anamnes och genomföra relevant statusundersökning

Tillämpa ett personcentrerat arbetssätt för att inhämta en strukturerad anamnes och genomföra ett kliniskt relevant status för såväl somatiska som psykiatriska tillstånd. Anamnes och status ska anpassas efter den aktuella situationen.

• Initiera anamnes med öppen fråga, bekräfta patienten och efterhöra patientens tankar, oro, önskningar samt de frågor som uppstår.
• Ställa adekvata riktade frågor utifrån symtombild och bakgrund, med beaktande av det akuta, allvarliga och vanliga.
• Säkerställa informationsöverföring genom tillämpliga sammanfattningar.
• Eftersöka tecken till skadligt bruk av substanser eller utsatthet för våld eller vanvård.
• Inhämta anamnes från patienter i olika åldrar, patienter med kognitiv, affektiv eller beteendemässig funktionspåverkan och från anhöriga, samt med hjälp av tolk.
• Förklara och motivera de specifika frågor som ställs, de undersökningsmoment och eventuella statusfynd som görs.
• Utföra en adekvat strukturerad statusundersökning mot bakgrund av aktuellt problem och riskfaktorer, med beaktande av hygienregler och patientens integritet.
• Använda vanliga undersökningsinstrument av relevans, till exempel otoskop, oftalmoskop, spekulum för gynekologisk undersökning.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar inte akut sjuk patient (se EPA 7).

EPA 2

Prioritera arbetsdiagnos bland relevanta differentialdiagnoser

Integrera relevant information från anamnes, journalhandlingar, aktuella symtom och statusundersökning för att precisera rimlig arbetsdiagnos/-er med hänsyn taget till den specifika patienten, t ex ålder, kön och förekomst av sjukdomar/tillstånd i olika befolkningsgrupper.

• Prioritera och diskutera differentialdiagnoser med beaktande av vanliga, allvarliga och akut behandlingskrävande tillstånd.
• Välja rimlig arbetsdiagnos hos patienter i olika åldrar, med olika kön, med samsjuklighet och/eller atypisk sjukdomspresentation.
• Omvärdera arbetsdiagnoser vid ny relevant information.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar ej sällsynta sjukdomar och inte akut sjuk patient (se EPA 7).

EPA 3

Upprätta en initial utredningsplan

Utifrån ett relevant resonemang om akut/allvarligt/vanligt tillstånd, baserat på klinisk bild i samråd med patienten formulera en utredningsplan, samt förklara och motivera den. Hänsyn ska tas till evidensbaserade undersökningsmetoder samt risker och obehag för den enskilda patienten.

• Baserat på relevant arbetsdiagnos föreslå adekvat initial utredning och/eller remiss till specialist/annan hälsoprofession.
• Mot bakgrund av patientens förförståelse och tankar om sina besvär förklara och motivera syftet med den föreslagna utredningen och beskriva undersökningsprocedur/er samt eventuella risker för patienten.
• Vid behov utforma adekvat och tydlig remiss utifrån frågeställning.

Avgränsningar:
Denna EPA avser standardutredningar vid vanliga eller allvarliga tillstånd.

EPA 4

Formulera en initial åtgärdsplan och genomföra behandling

Utifrån vald utredningsplan, tolka tillgängliga utredningsresultat i relation till anamnes och status för den specifika patienten. Avser standardutredningar och behandling av vanliga eller allvarliga tillstånd.

• Resonera kring utredningsresultatens tillförlitlighet i relation till metodens egenskaper och begränsningar.
• Diskutera utredningsresultat med patient.
• Förmedla svåra besked.*
• I samråd med patienten formulera åtgärdsplan och uppföljning.
• I samråd med patienten genomföra farmakologisk eller icke-farmakologiskbehandling.

Avgränsningar:
Avser inte akut sjuk patient (se EPA 7).
* i simulerad miljö.

EPA 5

Identifiera behov av och initiera preventiva åtgärder

Hos en person identifiera ett behov av och initiera preventiva åtgärder samt planera för uppföljning.

• Identifiera riskfaktorer (beteenden, ärftlighet) för framtida sjukdom genom anamnes, status och journal.
• Genomföra samtal om levnadsvanor med betydelse för hälsan.
• Upprätta aktivitetsplan utifrån riskfaktorer i samverkan med patient.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar ej sekundärpreventiv läkemedelsbehandling vid etablerad sjukdom.

EPA 6

Genomföra allmänna medicinska procedurer

Grundläggande allmänna medicinska procedurer som skall kunna utföras på ett patientsäkert sätt med stabilitet över tid.

• Utföra intravenös, subkutan och intramuskulär injektion.
• Sätta venös infart.
• Utföra arteriell punktion.
• Utföra lokalbedövning i huden.
• Sätta och avlägsna hudsuturer.
• Utföra svalg- och nasopharynxprov.
• Anlägga förband.
• Anlägga gips.
• Koppla EKG.
• Etablera fria luftvägar.
• Sätta V-sond.
• Utföra lumbalpunktion.*
• Utföra prokto-/rektoskopi.*
• Anlägga urinvägskateter.*
• Utföra ledpunktion.*
• Utföra basal och avancerad HLR.*
• Konstatera dödsfall.*

Avgränsningar:
Det finns många andra viktiga allmänna medicinska procedurer som studenten bör exponeras för under utbildningen där vi inte kan uppnå denna högre grad av självständighet och stabilitet så som exempelvis öronmikroskopi, ögonmikroskopi, cristapunktion samt ultraljud.
*i simulerad miljö

EPA 7

Identifiera patienter i behov av akut vård och genomföra ett primärt omhändertagande

Hos en patient identifiera tillstånd som kräver akut handläggning samt upprätta och påbörja en initial behandlingsplan i samråd med patient och/eller anhöriga.

• Inhämta anamnes och genomföra status anpassad till den akuta situationen.
• Identifiera sviktande vitalfunktioner och tolka den kliniska situationen.
• Identifiera möjliga orsaker till patientens tillstånd.
• Bedöma sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad och ta ställning till vårdnivå för patienten.
• Ta ställning till förutsättningar för eventuella livsuppehållande åtgärder med hänsyn till patientens önskemål.
• Upprätta en initial åtgärdsplan och börja agera utifrån den.
• Kommunicera relevant information om situation, bedömning och behandlingsplan till team-medlemmar och ”bakjour/konsult” via strukturerad kommunikation.
• Leda ett interprofessionellt samarbete kring en akut svårt sjuk patient.
• Kommunicera information om bedömning, behandlingsplan och prognos anpassat till patient och/eller anhörigas behov för att möjliggöra delaktighet i beslut.

Avgränsningar:
Denna EPA avser endast situationer inom sjukvårdsmiljö i sluten- och öppenvård kompletterad av simulerad miljö. Med akuta tillstånd menas tillstånd som innebär akut fara för liv eller signifikant funktionsnedsättning. Detta kan inte tränas i tillräcklig omfattning inom sjukvården varför träning i simulerad miljö förutsätts.

EPA 8

Dokumentera samt utfärda recept och intyg

Utifrån ett patientmöte eller simulerad situation sammanfatta anamnes, status och åtgärdsplan muntligt och skriftligt. Skriva relevanta intyg baserat på undersökningsfynd eller journaluppgifter.

• Sammanställa och skriftligt dokumentera patientmöte.
• Skriva recept på läkemedel inklusive dosförpackade läkemedel samt hjälpmedelskort.
• Skriva underlag för sjukskrivning
• Skriva dödsbevis och dödsorsaksintyg.
• Skriva vårdintyg enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
• Dokumentera skador samt utfärda rättsintyg.
• Skriva orosanmälan enligt Socialtjänstlagen samt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall.
• Skriva anmälan om olämplighet som bilförare eller innehav av vapen.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar både patientmöten inom sluten- samt öppen vård. Dokumentation kan ske skriftligt eller genom diktering alternativt digitala verktyg.

EPA 9

Samarbeta inom hälso- och sjukvården och med professioner i andra delar av samhället

Samarbeta kring en patient med kollegor och övrig personal inom hälso- och sjukvården, andra myndigheter samt näringsliv.

• Ge muntlig strukturerad rapport.
• Arbeta i team som ledare och som medarbetare.
• Samverka vid planering inför utskrivning.
• Utifrån patientens behov samverka med och hänvisa till andrainstanser/professioner.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar samverkan kring en enskild patient, inte populationer. Akut sjuk patient ingår inte (se EPA 7). Att skriva utlåtande, remisser och intyg ingår ej i denna EPA (se EPA 8).

EPA 10

Bidra till säkerhetskultur inom vården

Identifiera och rapportera tillbud, risk eller negativ händelse inom vården. I samarbete med kollegor och andra yrkesgrupper föreslå åtgärder för att förebygga skaderisk.

Aktiviteten ska spegla ett vetenskapligt förhållningssätt.

Denna EPA omfattar vanligt förekommande risker för vårdskador såsom bristande bemötande, fall, nosokomiala infektioner, risk för trycksår, felbehandlingar, över- och underbehandling samt omotiverade undersökningar.

• Identifiera vårdskada eller risk för skada i vården.
• Analysera vårdskada eller risk för skada och ge förslag på förebyggandeåtgärder.
• Dokumentera och kommunicera avvikelser i organisationen.*

Avgränsning:
Denna EPA omfattar en patient eller avgränsad grupp av patienter, dvs inte att identifiera systemfel eller att förändra vårdprocesser.
*i simulerad miljö.

Bilaga 2 – Kliniska situationer (M2KUL)

Efter genomgången utbildning ska studenten kunna hantera och förhålla sig till följande kliniska situationer:

1. Aggressivitet och irritabilitet
2. Akut krisreaktion
3. Andningssvårigheter
4. Aptitlöshet
5. Avvikande diagnostiska och accidentella fynd
6. Avvikelser från barns normala utveckling
7. Barnmisshandel
8. Bedömning av funktionsvariation
9. Blod i avföring
10. Blod i urinen/proteinuri
11. Blodiga kräkningar
12. Blodiga upphostningar
13. Blodtrycksförändringar
14. Blödningsbenägenhet
15. Bränn- och köldskador
16. Buksmärta
17. Chock
18. Diarré
19. Drunkningstillbud/drunkning
20. Dödsfall
21. Elolyckor
22. Feber
23. Flytningar (kvinnor/män)
24. Frakturer
25. Främmande kropp
26. Funktionsbedömning normalt åldrande
27. Förgiftningar
28. Förvirring
29. Förändrad hudfärg
30. Förändrad vätske- och elektrolytbalans
31. Förändrade avföringsvanor
32. Förändringar i sjukdomspanorama
33. Glömska/minnesförlust
34. Halsbränna/sura uppstötningar
35. Heshet
36. Hjärtklappning/onormal hjärtrytm
37. Hjärtstillestånd
38. Hosta
39. Hudbesvär
40. Huvudvärk/ansiktsvärk
41. Hår och nagelbesvär
42. Hälsofrämjande åtgärder
43. Hörselnedsättning/öronsusningar
44. Illamående och kräkningar
45. Klåda
46. Kraftnedsättning
47. Kramper
48. Känselförändring
49. Känslighet för infektioner
50. Lukt och smakbortfall
51. Långvarig smärta/värk
52. Medvetanderubbning
53. Menstruationsproblem
54. Munhålebesvär
55. Normal förlossning/amning
56. Nästäppa/snuva
57. Ofrivilliga rörelser
58. Ont i bröstet
59. Ont i halsen
60. Ont i ryggen/nacke/skuldra
61. Ont i ögat
62. Ont i örat
63. Oro/ångest/panikångest
64. Palpabla resistenser
65. Person som motverkar vård som bedöms som nödvändig
66. Personlighetsförändring
67. Pigmentförändringar
68. Preventivmedel
69. Psykisk ohälsa
70. Psykiska effekter av trauma
71. Reproduktion/graviditet
72. Risk för våld mot annan
73. Rörelserubbningar
74. Rött öga
75. Screening
76. Sexuell olust/dysfunktion
77. Smärta vid avföring
78. Smärtande och/eller svullen led/leder
79. Språk och talrubbning
80. Stick och bett
81. Stämningslägespåverkan
82. Substansbruk och abstinens
83. Suicidrisk/suicidförsök/ och/eller självskadebeteende
84. Sveda/sår/klåda i underlivet
85. Svettningar/vallningar
86. Svimning
87. Svullen buk
88. Svullna extremiteter
89. Sväljningssvårigheter
90. Synförändring/synfenomen
91. Sår/sårskador
92. Sömnstörningar
93. Testikelsmärta/testikelsvullnad
94. Trauma (högenergi)
95. Trauma (lågenergi)
96. Trötthet
97. Tvångstankar och handlingar
98. Törst/uttorkning
99. Vaginal blödning
100. Vanföreställningar/hallucinationer
101. Vattenkastningsbesvär
102. Viktminskning
103. Våld i nära relationer
104. Våld/misshandel
105. Vård i livets slutskede
106. Yrsel/balansstörningar
107. Ätstörning
108. Övervikt/fetma