Kursplan

Religionskunskap 1 för gymnasielärare

Religious Studies 1 for Teachers in Upper Secondary School

Kurs
LGRE11
Grundnivå
30 högskolepoäng (hp)
Utbildningsområde
HU Humanistiska området 100%

Om kursplanen

Diarienummer
GU 2026/926
Ikraftträdandedatum
2026-09-15
Beslutsdatum
2026-03-02
Gäller från termin
Vårterminen 2027
Beslutsfattare
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

Betygsskala

Tregradig skala

Kursens moduler

Buddhism, 5 högskolepoäng
Hinduism, 4 högskolepoäng
Islam, 4 högskolepoäng
Kristendom, 4 högskolepoäng
Judendom, 4 högskolepoäng
De Abrahamitiska religionernas urkunder, 3 högskolepoäng
Bilder av religion, 6 högskolepoäng

Inplacering

Kursen kan ingå i Ämneslärarprogrammet och kan även ges som fristående kurs. Kursen kan ingå i följande program: 1) Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (L1ÄGY)

Huvudområde med fördjupning

HNRVT Religionsvetenskap och teologi - G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Behörighet

Grundläggande behörighet.

Innehåll

Kursen syftar till att ge blivande religionskunskapslärare grundläggande religionsvetenskapliga och religionsdidaktiska kunskaper och färdigheter. Genom kursen behandlas trosföreställningar, etik, riter och organisationsformer inom världsreligionerna. Dessa aspekter av religionerna samt samtida förhållningssätt till religionsutövning kontextualiseras och relateras till exempelvis socioekonomiska faktorer, kulturella förhållanden, etnicitet, genus och sexualitet i historia och nutid.

Religionskunskapsämnets historiska utveckling och nuvarande utformning diskuteras och problematiseras. I relation till skolämnets nuvarande utformning behandlas frågor om urval, användning av läromedel och källmaterial samt kunskapsbedömning. Studenterna tränar sin förståelse av olika människors kulturella och religiösa villkor. Kursen består av tre delkurser genom vilka studenterna möter olika perspektiv på religion och livsåskådning samt undervisning om religion och livsåskådning.

Delkurser

  1. Bilder av religion (Images of religion), 6 hp
    Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)
    I delkursen introduceras skolämnet religionskunskap och religionsvetenskap som vetenskaplig disciplin. Centrala begrepp och perspektiv i undervisning om och studier av religion, religiös etik och livsåskådning introduceras och problematiseras. Genom delkursen övas studenternas förmåga att förhålla sig kritiskt till olika sätt att framställa religiositet och religioner i bland annat media och undervisningsmaterial liksom i skolans styrdokument.
  2. Judendom, kristendom och islam (Judaism, Christianity and Islam), 15 hp
    Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)
    I denna delkurs ges religionsvetenskapliga perspektiv på etik, organisationsformer, trosföreställningar och rituella uttrycksformer inom judendom, kristendom och islam. De tre religionernas historiska bakgrund och förändringar över tid belyses för att åskådliggöra hur de påverkat och påverkats av den historiska kontexten. Som en del av det historiska studiet belyses centrala urkunder och berättelser, deras funktioner och betydelser. Genom delkursen behandlas även didaktiska problemställningar relaterat till undervisning om nämnda religioner.
  3. Hinduism och buddhism (Hindusim and Buddhism), 9 hp
    Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)
    I denna delkurs ges religionsvetenskapliga perspektiv på etik, organisationsformer, trosföreställningar och rituella uttrycksformer inom hinduism, buddhism och närliggande traditioner. Nämnda religioners historiska bakgrund och förändringar över tid belyses för att åskådliggöra hur de påverkat och påverkats av den historiska kontexten. Som en del av det historiska studiet belyses centrala urkunder och berättelser, deras funktioner och betydelser. Genom delkursen behandlas även didaktiska problemställningar relaterat till undervisning om nämnda religioner.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  • beskriva centrala religionsvetenskapliga och religionsdidaktiska begrepp och problemområden
  • redogöra för grundläggande drag rörande etik, organisationsformer, trosföreställningar och rituella uttrycksformer inom världsreligionerna så som de genom historien har formats i mötet med ekonomiska, politiska, kulturella och religiösa förhållanden i sin omgivning
  • redogöra för olika didaktiska utgångspunkter utifrån vilka undervisning om världsreligionerna kan bedrivas inom ämnet religionskunskap

Färdigheter och förmåga

  • utifrån styrdokument och religionsvetenskapliga perspektiv planera och reflektera över undervisning
  • utifrån styrdokument och religionsvetenskapliga perspektiv planera och motivera kunskapsbedömning i religionskunskap
  • göra religionsdidaktiska överväganden vid val av kunskapsstoff när det gäller undervisning om världsreligionerna
  • genomföra tolkningar av olika religioners texter och berättelser utifrån religionsvetenskapliga perspektiv
  • diskutera problem och möjligheter med att använda läromedel samt källmaterial såsom texter, bilder och artefakter i didaktiska sammanhang

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • reflektera över egna lärprocesser under kursen och hur de kan användas i kommande undervisningssituationer
  • förhålla sig självständigt till religionsvetenskapliga begrepp och perspektiv och deras didaktiska användning
  • värdera läroböcker samt andra läromedel och lärverktyg i religionskunskapsundervisning
  • utifrån ett kritiskt förhållningssätt diskutera och problematisera representationer av religioner och religiositet

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Under kursen tillämpas följande undervisningsformer: föreläsningar och seminarier. Studenter förväntas att vara förberedda enligt anvisningar och delta aktivt i undervisningen. Aktiv närvaro krävs vid seminarierna, vilka är obligatoriska. Tidpunkterna för dessa är preciserade i de anvisningar som studenten får senast två veckor före kursstart. Lärplattformen Canvas används, men kursen ges enbart som kurs på campus.

Undervisningsspråk: svenska

Examinationsformer

I delkurs 1 tillämpas följande examinationsformer: hemtentamen och seminarium. I delkurs 2 och 3 tillämpas följande examinationsformer: salstentamen, hemtentamen och seminarium.

Aktivt deltagande på seminarium är en förutsättning för betyget Godkänd på seminarium. God språkbehandling och god presentationsteknik krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar. För den som underkänts i hem- eller salstentamen ges möjlighet till förnyad examination vid högst fyra tillfällen.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Godkänd på hela kursen krävs betyget Godkänd på samtliga delkurser. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs dessutom betyget Väl godkänd på minst 18 av kursens 30 högskolepoäng.

Kursvärdering

Institutionen ansvarar för att kursvärdering systematiskt och regelbundet genomförs, sammanställs, analyseras och kommuniceras till studenterna i enlighet med styrdokument för kursvärdering vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

Övriga föreskrifter

Kurslitteratur: se separat litteraturlista.