Vetenskapshistoria

Kursen ges som fristående kurs.

Kursen består av läsning, analys och kritisk granskning av litteratur som behandlar vetenskapernas historiska utveckling. Kursen intar primärt ett historiografiskt perspektiv som fokuserar på frågeställningar som är specifika för vetenskapernas historia. Bland dessa kan nämnas frågan om vetenskapernas kumulativitet i historisk belysning, demarkationen mellan vetenskap och icke-vetenskap, betydelsen av experiment, instrument och materiell kultur, samspelet mellan forskning och teknikutveckling samt den historiska förändringen av vetenskapliga paradigm.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• visa grundläggande kunskap och förståelse om vetenskapernas historiska utveckling och betydelse,
• på ett grundläggande sätt redogöra för innehållet i relevanta delar av litteratur inom delområdena,
• analysera några frågeställningar, argumentationslinjer och/eller metoder som förekommer i denna litteratur,

Färdigheter och förmåga

• välja och avgränsa frågeställningar som är lämpliga för en kortare kritisk text,
• skriva en avgränsad och väl sammanhållen text om några frågeställningar och/eller argumentationslinjer som förekommer i inom vetenskapshistoria,
• diskutera och försvara ovan nämnda text på ett sätt som visar grundläggande förståelse av vetenskapshistoriska frågeställningar,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• granska rimligheten i några av de argument som förekommer i den valda litteraturen.

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier, som enskilt arbete eller arbete i grupp. Undervisningen sker på distans.

Undervisningsspråk: engelska och svenska

Kursen examineras genom skriftliga eller muntliga prov. Rättande lärare kan begära komplettering av examination. Vissa lärandemål kan examineras på sätt som kräver studentens närvaro på lektioner. Vid frånvaro i utsträckning som försvårar examination av lärandemålen har examinator rätt att ersätta momentet med skriftlig eller muntlig uppgift.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs Väl godkänd på uppgiften "Skriftlig examination" om 5 högskolepoäng samt Godkänd på "Seminarier". För betyg Godkänt krävs Godkänt på båda momenten.

Studenter som deltar i eller har avslutat kursen ges möjlighet att anonymt framföraerfarenheter av och synpunkter på denna i en kursvärdering. En sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion tillgängliggörs för studenterna inom rimlig tid efter kursslut. Nästa gång kursen ges presenteras sammanställningen och eventuella genomförda åtgärder.

Kursen kräver tillgång till dator (eller motsvarande) med internetuppkoppling.