Japansk språkhistoria ur ett idéhistoriskt perspektiv

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på JP1400, Japanska, fortsättningskurs III, 30 hp, eller motsvarande språkkunskaper.

Kursen studerar utvecklingen av det japanska språket - skriftsystem, grammatik, och ordförråd - från den äldsta japanskan till modern japanska, samtidigt som den sätter språkutvecklingen i ett större sammanhang genom att relatera den till tankeströmningar i det japanska samhället och geopolitiska förändringar. Kurslitteraturen består av översiktslitteratur och korta utdrag ur primärkällor som både exemplifierar språkets historiska utveckling och visar den idéhistoriska utvecklingen.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva de olika historiska stadierna av det japanska språket;

• placera dessa stadier i ett historiskt och politiskt sammanhang;

Färdigheter och förmåga

• översiktligt redogöra för utvecklingen av det japanska språket;

• jämföra olika japanska uppfattningar om språk och förklara deras ursprung;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• relatera den språkliga utvecklingen i Japan till större samhälleliga förändringar.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier.

Undervisningsspråk: engelska och japanska

Kursen examineras genom ett antal obligatoriska skriftliga uppgifter som sammanställs i en portfolio som lämnas in i slutet av kursen, samt av en obligatorisk muntlig presentation.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

För betyget VG krävs VG på minst hälften av inlämningsuppgifterna, samt minst betyget G på den muntliga presentationen.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.