Filmmusik: ideologier, funktioner och teoretiska fördjupningar

Kursen ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs fullgjorda kurser om minst 180 högskolepoäng, motsvarande kursfordringarna för kandidatexamen inom humanistiskt eller samhällsvetenskapligt utbildningsområde eller motsvarande. Dessutom krävs engelska 6/Engelska B från svensk gymnasieskola eller motsvarande nivå på ett internationellt erkänt test, till exempel TOEFL, IELTS.

Kursen är tematiskt upplagd utifrån centrala begrepp och frågeställningar inom den samtida filmmusikforskningen och under kursens gång studeras dessa utifrån ett flertal teoretiska, metodologiska, analytiska och kritiska perspektiv. Med filmmusik avses både musik specialkomponerad för en viss film och tidigare existerande musik (t.ex. folkmusik, västerländsk konstmusik och populärmusik) som används i film. Kursen behandlar frågor som rör filmmusikens centrala funktioner, samspelet mellan musik och andra aspekter av filmers ljudspår (talad dialog, ljudeffekter, etc.) samt den rörliga bilden. Kursen behandlar därtill teorier om hur filmmusiken påverkar åskådaren, befäster stereotyper och ideologiska budskap, samt hur filmmusiken relaterar till filmers narrativ och fiktiva världar.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala metoder och analysstrategier inom den samtida filmmusikforskningen,
• redogöra för centrala teoribildningar och begrepp inom den samtida filmmusikforskningen,

Färdighet och förmåga

• beskriva och analysera filmmusikens ideologiska roll och funktion inom olika typer av film,
• tillämpa centrala begrepp och analysstrategier inom samtida filmmusikforskning på utvalda filmer och filmscener,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt värdera relevansen av teoribildningar, begrepp och analysstrategier i relation till filmer och filmscener från olika genrer, tidsperioder och lokaliteter.

Undervisning sker i form av föreläsningar och seminarier.

Undervisningsspråk: engelska

Examinationen sker skriftligt i form av hemtentamen samt genom examinerande seminarier, alternativt skriftliga inlämningsuppgifter.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U)

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter ska beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.