Introduktion i lingvistik och fonetik

Kursen ges under termin 1 på grundnivå inom logopedprogrammet. Studerande skall vara antagen på logopedprogrammet vid Göteborgs universitet.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Logopedprogrammet (M2SLP)

Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2. Eller: Matematik nivå 2a eller nivå 2b eller nivå 2c, Naturkunskap nivå 2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a1 + 1a2

Kursen består av två delkurser: Lingvistik (4.5 hp) och Fonetik (7.5 hp).

Delkurser

1. Lingvistik (Linguistics), 4,5 hp 

Delkursen lingvistik behandlar det mänskliga språkets struktur och funktion. Kursen ger en grundläggande genomgång av lingvistikens områden (fonologi, morfologi, syntax, lexikon, semantik och pragmatik) och de rådande förklaringsmodellerna och teorierna inom respektive område. Kursen introducerar språkliga enheter (som fonem, morfem och lexem), och hur språket konstrueras med hjälp av dessa. Inom kursen ges också en översikt av språklig variation och språket i samtal.

2. Fonetik (Phonetics), 7,5 hp 

Delkursen fonetik behandlar det talade språkets produktion, akustik, perception och fonologi samt transkription av talat språk. Under kursen ges en introduktion till talkommunikationskedjan och grundläggande fonetiska och fonologiska begrepp. Kursen går igenom talapparatens väsentliga delar och dess funktion, dvs hur talet produceras. Språkljuden beskrivs artikulatoriskt och det tydliggörs hur de påverkas av dynamiska aspekter, som t ex koartikulation. Under kursen introduceras grundläggande akustiska begrepp och språkljudens akustik. Det visas översiktligt hur ljud och tal uppfattas och bearbetas i örat och i hjärnan. Under kursen studeras det svenska språkets fonologi och prosodi, och detta ställs i relation till ljudsystem i världens språk. Metoder att analysera talat språk, som t ex att utföra akustiska analyser med hjälp av talanalysprogram, introduceras.

Vidare innehåller kursen principer för fonetisk och fonematisk transkription enligt internationella fonetiska alfabetet (IPA). Under kursen kommer man att arbeta med transkribering av ljudinspelat svenskt tal, och gå igenom principer för transkription av avvikande tal med hjälp av extended IPA.

Kunskap och förståelse

Lingvistik

• Beskriva de övergripande områdena inom lingvistik (fonologi, morfologi, syntax, lexikon, semantik och pragmatik) och de huvudsakliga förklaringsmodellerna inom respektive område,
• redogöra för grundläggande begrepp inom lingvistik,
• översiktligt förklara hur språket varierar utifrån individ och kontext.

Fonetik

• Redogöra för talsignalens produktion och talapparatens struktur, samt översiktligt beskriva talsignalens akustik och perception,
• beskriva svenskans fonologiska uppbyggnad med utgångspunkt i fonem, prosodem och fonotax,
• redogöra för språkljudens artikulatoriska och akustiska egenskaper.

Färdigheter och förmåga 

Lingvistik

• Föreslå lämpliga tillvägagångssätt för att analysera språk,

• utifrån givna ramar analysera språk utifrån ett fonologiskt, morfologiskt, syntaktiskt, lexikaliskt, semantiskt och pragmatiskt perspektiv.

Fonetik

• Självständigt analysera tal med hjälp av ett akustiskt ljudanalysprogram,
• genomföra talinspelning med god kvalitet och kunna utvärdera inspelningar utifrån ett kvalitetsperspektiv,
• använda IPA (det internationella fonetiska alfabetet) för att transkribera löpande tal på svenska.

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

Lingvistik

• Diskutera språkets struktur och funktion med hjälp av språkvetenskaplig terminologi,
• jämföra och problematiseras olika förklaringsmodeller inom lingvistikområdet.

Fonetik

• Utvärdera resultat av talanalys och bedöma om dessa är rimliga,
• diskutera fonetiska frågeställningar med hjälp av gängse terminologi.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och laborationer.

Undervisningsspråk: svenska och engelska

Examinationen sker genom två skriftliga salstentamina (en per delkurs) samt genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier och laborationer, detta innebär muntlig redovisning eller inlämning av skriftlig rapport. Student som inte deltagit i obligatoriskt moment hänvisas till nästkommande inplanerade tillfälle då momentet genomförs, i regel i samband med att kursen ges nästa gång.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Kursvärdering sker skriftligt samt muntligt i dialog med studenterna. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering, ger förslag till utveckling av kursen och ansvarar också för återkoppling till studenterna. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.