Forskningsmetodik och kvalitativa metoder inom samhällsvetenskap
Research methodology and qualitative methods in social sciences
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen kan ges som fristående kurs samt som kurs inom program vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Kursen är en metodkurs på avancerad nivå.
Kursen kan ingå i följande program:
1) Masterprogram i sociologi (S2SOC)
2) Masterprogrammet i kriminologi (S2KRI)
3) Masterprogram i politisk kommunikation (S2MKG)
Huvudområde med fördjupning
Behörighetskrav
För att vara behörig till kursen krävs godkänd kurs i samhällsvetenskapliga forskningsmetoder på grundnivå omfattande minst 15 hp, samt minst 15 hp på avancerad nivå inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet, eller motsvarande kunskaper. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska B/Engelska 6/Engelska nivå 2.
Innehåll
Kursen består av två delkurser om vardera 7,5 hp.
Delkurs 1: Forskningsmetodik inom samhällsvetenskap, (7,5 hp)
Syftet med delkursen är att studenterna ska tillgodogöra sig förståelse för- och färdigheter inom samhällsvetenskaplig forskningsdesign. I kursen presenteras och diskuteras vetenskapsteoretiska utgångspunkter för samhällsvetenskaplig forskningsmetodologi. Vidare behandlas frågor om förhållningssätt till forskning, teorins roll i formulerande av forskningsfrågor och metodval. Studenter kommer öva på att planera sina undersökningar samt diskutera och reflektera över forskningsetik forskningsprocessen. Dessa frågor behandlas både i generella termer och med avseende på specifikasamhällsvetenskapliga metoder, som inkluderar kvalitativa, kvantitativa, mixed och digitala metoder. Kursen kombinerar teoretiska perspektiv med praktiska moment och ger studenterna både metodologisk förståelse och praktiska färdigheter. Färdigheter i självständig värdering av kvalitativa, kvantitativa, mixed och digitala analyser övas genom granskning av publicerad forskning.
Delkurs 2: Kvalitativa metoder inom samhällsvetenskap (7,5 hp)
Denna delkurs ger studenterna en fördjupad förståelse för studiedesign och tillämpning av kvalitativa metoder inom samhällsvetenskaplig forskning. I kursen behandlas de teoretiska och etiska grunderna för kvalitativa metoder, relationen mellan forskningsproblem, forskningsdesign och empiriskt material, samt dessa faktorers betydelse för val av olika typer av empiriskt material och kvalitativa analysmetoder. Med utgångspunkt i en allmän problematisering av den kvalitativa analysens olika faser inriktas diskussioner och övningsinslag mot flera kvalitativa inriktningar, exempelvis intervjuanalys, diskursanalys och etnografiska och visuella kvalitativa metoder. Dessutom utvecklar kursen färdigheter som rör validering och evaluering av forskningsprocesser och forskningsresultat. Särskild vikt läggs vid frågor om kvalitetskriterier för kvalitativa metoder samt syn på generaliserbarhet och intersubjektivitet. Kursen avslutas med ett självständigt arbete, där uppgiften är att mot bakgrund av föreläsningar, övningar/seminarier och kurslitteratur, skriva ett metodavsnitt tänkt att kunna användas i en färdig uppsats.
Mål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- Självständigt diskutera hur olika metodologiska angreppssätt kan användas för att besvara olika typer av frågeställningar.
- Resonera kring kunskapsteoretiska förutsättningar för några av det mest centrala kvalitativa metoderna
- Självständigt resonera om den betydelse som teori har i forskningsprocessen och i relation till olika metodologiska angreppssätt.
- Diskutera val av analysstrategi i relation till självständigt formulerad frågeställning, relevant samhällsvetenskaplig metod och empiriskt material.
Färdigheter och förmåga
- Självständigt utforma samhällsvetenskapliga undersökningar och argumentera för metodologiska val.
- Självständigt tillämpa och argumentera för generaliseringsaspekter utifrån olika metodansatser och problemformuleringar.
- Självständigt välja och tillämpa analys- och tolkningsstrategier beroende på val av samhällsvetenskaplig metod.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Självständigt och kritiskt bedöma och värdera den vetenskapliga relevansen och kvaliteten hos forskning som baseras på olika typer av samhällsvetenskapliga metoder.
- Självständigt och kritiskt bedöma och värdera vetenskapsteoretiska inriktningars betydelse för olika kvalitativa metoder.
- Självständigt och kritiskt identifiera forskningsetiska problem och och göra forskningsetiska överväganden genom hela forskningsprocessen med betoning på olika kvalitativa metoder.
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier/workshops och självstudier.
Undervisningsspråk: engelska.
Examinationsformer
Kursen examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter, både individuella och i grupp, samt muntlig presentation och diskussion av andra studenters arbeten. Aktivt deltagande i seminarier är obligatoriskt. Frånvaro vid obligatoriskt moment kan komma att ersättas med alternativ uppgift. Maximalt 20% av kursens obligatoriska workshops och seminarier kan ersättas med en skriftlig alternativ uppgift.
Restriktioner angående användandet av generativ AI anges på lärplattform eller motsvarande. Studenter är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.
Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).
Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.
Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
Delkurs 1: För Godkänt (G) krävs att samtliga examinationsuppgifter är godkända och att obligatoriska moment har genomförts. För betyget Väl Godkänt (VG) krävs det att 60% av alla examinationsuppgifter är väl godkända och att obligatoriska moment har genomförts.
Delkurs 2: Godkänt (G) krävs att samtliga examinationsuppgifter är godkända och att obligatoriska moment har genomförts. För betyget Väl Godkänd (VG) krävs det att det självständiga arbete får betyget väl godkänt, övriga examinationsuppgifter är godkända och att obligatoriska moment har genomförts.
Hel kurs: För betyget Godkänt (G) på hel kurs krävs att samtliga examinationsuppgifter är godkända och att obligatoriska moment har genomförts. För betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs att samtliga delkurser har betyget VG och att obligatoriska moment har genomförts.
Kursvärdering
Kursansvarig säkerställer att studenterna ges tillfälle att göra en skriftlig kursvärdering i anonymiserad form under kursens gång eller i slutet av kursen. I möjligaste mån skall studenterna även beredas möjlighet till muntlig kursutvärdering. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.
Övriga föreskrifter
Kursen ges på engelska. Studenter som arbetar med svenskspråkigt empiriskt material, oavsett typ av material, kan använda detta och referera till det med citat och exemplifieringar på svenska. Skriftliga och muntliga presentationer som bygger på svenskspråkigt empiriskt material, såväl som diskussioner av dessa, ska dock formuleras på engelska.