Kursplan

Programmering med Python

Programming in Python

Kurs
FYD096
Grundnivå
7,5 högskolepoäng (hp)
Utbildningsområde
NA Naturvetenskapliga området 100%

Om kursplanen

Diarienummer
GU 2026/1707
Ikraftträdandedatum
2026-08-31
Beslutsdatum
2026-04-23
Gäller från termin
Höstterminen 2026
Beslutsfattare
Institutionen för fysik

Betygsskala

Tregradig skala

Kursens moduler

Programmering med Python, 7,5 högskolepoäng

Inplacering

Kursen ingår i programmet Datorstödd fysikalisk mätteknik men kan även läsas som fristående kurs.

Huvudområde med fördjupning

NNFYD Fysik med inriktning mot datorstödd fysikalisk mätteknik - G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Behörighet

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Matematik 4 eller Matematik D eller Fysik nivå 2, Matematik fortsättning nivå 2

Innehåll

En grundkurs i programmeringsspråket Python. Den behandlar datatyper, operatorer, inbyggda funktioner, användardefinierade funktioner och kontrollstrukturer. Den inkluderar även objektorienterad programmering.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna,

Kunskap och förståelse

  • förklara fördelar och nackdelar med Python jämfört med andra programmeringsspråk,
  • redogöra för skillnaderna mellan låg- och högnivåspråk, kompilerande och interpreterande språk, samt för och nackdelar med dessa,
  • beskriva och förklara grundläggande begrepp, strukturer och metoder av programmeringsspråket Python,
  • klassificera och kategoriskera datatyper av Python,
  • förklara skillnader mellan objektorienterad och procedurell programmering,
  • beskriva nyckelkoncept i objektorienterad programmering,

Färdigheter och förmåga

  • använda programmeringsspråket Python för att skriva skript,
  • debugga (felsöka) Pythonskript,
  • tillämpa programmeringsspråket Python för att hantera text och utföra enkla numeriska beräkningar,
  • skapa klasser och använda deras objekt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • analysera effektiviteten hos Pythonskript och föreslå eventuella förbättringar.

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Föreläsningar och laborationer.

Examinationsformer

Under labbtillfällena genomför och redovisar studenten uppgifter från ett labbkompendium (kontiunerlig examination). För varje uppgift får studenten ett antal poäng (beroende på uppgiftens svårighetsgrad). Studentens slutbetyg, Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG), baseras på den totala poängsumman som studenten uppnått vid kursens slutdatum.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Kursvärdering

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.