Vidareutveckling av en professionell kunskapsbas för undervisning (VAK2)

Kursen ges på uppdrag av Skolverket som en del av professionsprogrammet.

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

För att kunna antas till kursen ska den sökande:

• vara verksam som legitimerad lärare eller förskollärare inom skolväsendet
• ha fullgjort kursen Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (VAK), 7,5 hp.

Modul 1. Teoretiska och metodiska perspektiv på undervisningsutveckling (3 hp)

Kursen tar avstamp i studiedesigner för praktiknära forskning och vetenskapsteoretiska perspektiv på såväl designer som forskning i professionsrelevanta sammanhang. Detta inbegriper en översikt av olika relevanta studiedesigner. Det rör interventionsdesigner, kvasi-experimentella studier, kontrollgruppsdesign, utvärderingsdesigner, cykliska utvecklingsprocesser och hur dessa anknyter till olika kunskaps- och lärandeteoretiska perspektiv inom pedagogisk psykologi och didaktik samt till relevanta disciplinära traditioner. En del av studiedesignen är hur centrala delar av validitet (eller trovärdighet) aktualiseras och kriterier för detta i olika designer, inte minst ekologisk validitet. En särskild betoning ges till diskussion av relevansbegreppet för den professionella kunskapsbasen och vilken typ av slutsatser som kan dras utifrån olika designer. Även en diskussion av relevanta ingångar till olika etiska frågor och perspektiv täcks in.

Vidare lyfts viktiga faktorer för utveckling och anpassning av undervisningens uppläggning och genomförande i ett professionssammanhang, så som att ta hänsyn till vilken betydelse – potential såväl som hindrande – innehållsliga traditioner har i relation till undervisningens kvalitet och utveckling. Innehållsliga traditioner förstås då i bemärkelsen av kontinuiteter i nuläget relativt historisk utveckling och på etablerade strukturer i undervisningen och förväntat kunskapsinnehåll, som är viktiga faktorer att beakta i relation till kvalitet och utveckling. Innehållsliga traditioner syftar då till exempel på etablerade urval av innehållsliga områden för undervisning och praxisformer, dvs hur undervisningen organiseras och innehållet behandlas inom olika innehållsliga områden (och skol/verksamhetsformer). De kan också inbegripa forskningstraditioner inom olika ämnesdidaktiska specialiseringar och vilken betydelse dessa har för studiedesign och kunskapsintresse.

Mot bakgrund av dessa två delar; frågor om studiedesign och undervisningens uppläggning och genomförande, behandlas också praktiknära forskningsansatser och modeller (t.ex. didaktisk design, designbaserad forskning, learning study, task design), som på ett sammanhållet sätt operationaliserar val av studiedesigner inom olika innehållsliga traditioner och direkt kopplar till olika aspekter av undervisningens kvalitet och utveckling. Det är också av vikt att synliggöra det urval av metoder och redskap för att analysera undervisning i relation till barns och elevers lärande och utveckling som är specifikt för ansatsen. I kursen görs ett val och anpassning av ansatser i relation till både deltagarnas inriktning och en eventuell specialisering av kursen, t.ex. metodspecialisering, ämnesspecialisering eller verksamhetsspecialisering. Anpassning till förberedelse av undervisningsutvecklande arbete i modul 2 görs också.

Slutligen tas också upp och exemplifieras olika former av kunskapsprodukter som kan vara ett resultat från undervisningsutvecklande arbete och hur dessa kan begreppsliggöras, paketeras och prövas i praktik. Till exempel kan detta röra undervisningsmodeller, designprinciper eller instrument (så som test eller representationer). Kunskapsprodukter kan handla om resultat relaterade till undervisning men även vara riktade mot undersökning av barns och elevers lärande och utveckling som tydliggör eller operationaliserar kunskap och förmågor som kan bedömas, t ex i termer av kritiska aspekter, olika sätt att förstå innehåll, frågor och frågeställningar, representationer och visualiseringar.

Modul 2. Undervisningsutvecklande arbete och samskapad kunskapsbildning (4.5 hp)

Denna modul fokuserar på planering, design, genomförande och dokumentation av ett praktiknära och kollegialt undervisningsutvecklande arbete, med möjlighet till metod-, verksamhets- eller ämnesspecialisering. Den överblick deltagaren fått i modul 1, operationaliseras här till ett praktiskt genomförbart undervisningsutvecklande arbete, som kan omsättas småskaligt och lokalt där läraren är initierande och drivande i hela processen. Det inbegriper även etiska överväganden i ett helhetsperspektiv i det sammanhang och det arbete som läraren är engagerad i. Likaså ingår analys av det genomförda undervisningsutvecklande arbetet i relation till barns och elevers lärande och utveckling samt vad i det undervisningsutvecklande arbetet som möjliggjort ett förändrat kunnande.

Här tas också upp former för återföring av erfarenheter av det undervisningsutvecklande arbetet till lokala verksamheter såväl som spridning av resultat till kollegiala forum mer brett. Det inbegriper förutsättningar och systematik för att återföra process- och produktutfall från undervisningsutvecklande arbetet till lokala professionella praktiker, så som den skola där man är verksam. Perspektiv på hur det undervisningsutvecklande arbetet och dess resultat kan tas tillvara och hur det kan spridas och föras in i andra lokala processer är en del av detta. Det kan gälla allt från hur det kan föras in i andra processer som är lokalt pågående, från forskningsprojekt, undervisningsutveckling i arbetslaget eller i det systematiska kvalitetsarbetet.

Modul 1. Teoretiska och metodiska perspektiv på undervisningsutveckling (3 hp)

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

• kritiskt analysera undervisningens kvalitet i relation till aktuell och relevant undervisningsutvecklande forskning med tyngdpunkt i perspektiv från ämnes-/didaktik och pedagogisk psykologi,
• överblicka och värdera olika studiedesigner och praktiknära forskningsinriktningar i relation till professionell relevans och utifrån deras vetenskapsteoretiska grunder, giltighet och relevans för den professionella kunskapsbasen,
• utforma och argumentera för en preliminär design för ett undervisningsutvecklande arbete, med utgångspunkt i valda teoretiska och forskningsmetodiska perspektiv.

Modul 2. Undervisningsutvecklande arbete och samskapad kunskapsbildning (4.5 hp)

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

• genomföra, dokumentera och analysera ett praktiknära lokalt och kollegialt undervisningsutvecklande arbete i relation till barns och elevers lärande,
• initiera och driva kollegialt undervisningsutvecklande arbete,
• dokumentera, utvärdera och kommunicera kunskap från undervisningsutvecklande arbete till kollegiala och professionella sammanhang,
• kritiskt och med stöd i relevant forskning reflektera över hur undervisningspraktikens förnyelse kan bidra till utvecklingen av professionens kunskapsbas, både som vetenskaplig kunskap och som beprövad erfarenhet.

Arbetet i kursen består av föreläsningar, inläsning av kurslitteratur, seminarier, diskussioner och praktiska övningar. Det undervisningsutvecklande arbetet genomförs i verksamhet genom kollegial samverkan, och där så är möjligt i samarbete med forskare.

Undervisningen sker huvudsakligen på svenska, men enstaka inslag kan vara på engelska.

Examination sker individuellt.

Modul 1 examineras genom en skriftlig reflekterande uppgift.

Modul 2 examineras genom en dokumentation av processen av det undervisningsutvecklande arbetet från planering till utvärdering innefattande en precisering av vilka möjliga kunskapsprodukter relevanta för undervisningsutveckling som kan utläsas.

Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att nå betyget G krävs att deltagaren genomfört samt uppnått ett godkänt betyg på samtliga examinerande uppgifter.