Kursplan

Introduktion till skolledaryrket

Introduction to School Leadership

Kurs
PDG016
Grundnivå
15 högskolepoäng (hp)
Utbildningsområde
SA Samhällsvetenskapliga området 100%

Om kursplanen

Diarienummer
GU 2026/1825
Ikraftträdandedatum
2026-06-01
Beslutsdatum
2026-05-12
Gäller från termin
Höstterminen 2026
Beslutsfattare
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Betygsskala

Tregradig skala

Kursens moduler

Individuell muntlig redovisning, 3,5 högskolepoäng
Individuell skriftlig inlämning, 3,5 högskolepoäng
Individuell skriftlig rapport, 8 högskolepoäng

Inplacering

Kursen ges som fristående.

Huvudområde med fördjupning

UNPEA Pedagogik - G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt någon form av lärarexamen alt. kandidatprogram i pedagogik, eller examen från personalvetarprogram eller motsvarande.

Innehåll

Kursen omfattar fyra teman som riktar sig mot fyra centrala delar av skolledaruppdraget:

Förskolans och skolans ramverk 
I kursens första tema ligger tyngdpunkten på förskolans respektive skolans historiska framväxt, samhällsuppdrag och styrsystemets utformning fram till idag.

Förskolans och skolans kärnprocesser 
I kursens andra tema fokuseras förskolans och skolans kärnprocesser – undervisning och lärande. Specifikt fokus läggs vid skolledarens pedagogiska ledarskap och dess betydelse för verksamhetens kvalitet. I den här delen behandlas betydelsen av undervisningens kvalitet för barns och elevers lärande och välbefinnande liksom betydelsen av att tillhandahålla en likvärdig utbildning.

Förskolans och skolans lokala organisation
Kursens tredje tema behandlar förskolan och skolans lokala organisation samt skolledarens ansvar för den inre organisationen och för fördelningen av resurser utifrån barns och elevers olika förutsättningar och behov. Temat behandlar skolledarens uppdrag att organisera för verksamhetsutveckling samt leda kollegialt och professionellt lärande. Inom temat behandlas betydelsen av kommunikation och samspel för lärande och utveckling.

Skolledaren och det formella ledarskapet
Kursens fjärde tema berör ledarskapsteorier och rektors roll som formell chef och ledare för medarbetare med olika uppdrag i olika verksamhetsformer. Uppmärksamhet riktas även mot skolledarens ansvar att värna förskolan och skolans demokratiska, samhälleliga och kompensatoriska uppdrag. Här beaktas även skolledarens etiska ledarskap.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse 

  • redogöra för förskolans och skolans grundläggande reglering, styrning och uppdrag ur ett historiskt, samtida och kontextuellt perspektiv.
  • redogöra för ledarskapsteorier och ledarstrategier av betydelse för uppdraget att organisera och leda verksamhet till stöd för barns och elevers lärande och välbefinnande. 

Färdighet och förmåga 

  • använda relevanta teorier och begrepp för att ­beskriva ledarens ansvar för förskolans och skolans måluppfyllelse.
  • formulera och kommunicera strategier för kollegialt och professionellt lärande med syftet att främja barns och elevers lärande och välbefinnande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

  • kritiskt granska och problematisera skolledarrollen, dess utmaningar och kontextuella villkor.

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Kursen innehåller fältstudier, litteraturseminarier, föreläsningar, workshoppar, diskussionstrådar på kursens lärplattform och gruppövningar.

Undervisningsspråk: svenska 

Undervisningsinslag och kurslitteratur på engelska kan förekomma.

Examinationsformer

Kursen examineras genom tre uppgifter:

  • Individuell muntlig redovisning, 3.5 hp.
  • Individuell skriftlig inlämning, 3.5 hp
  • Individuell skriftlig rapport, 8.0 hp

Den skriftliga rapporten ventileras i kollegiala former som en del av examinationen.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

På examinationerna individuell muntlig redovisning och individuell skriftlig inlämning tillämpas betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). På den skriftliga individuella rapporten tillämpas betygsgraderna Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För ett Väl godkänt betyg i kursen krävs att den skriftliga individuella rapporten uppfyller kriterierna för Väl godkänt.

Kursvärdering

Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på kursens lärplattform. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas till de studenter som genomförde kursvärderingen samt till de studenter som ska påbörja kursen.

Övriga föreskrifter

Nätbaserad information och kommunikation via Göteborgs universitets lärplattform används och tillgång till dator med internetuppkoppling krävs.