Kursplan

Epidemiologi och biostatistik

Epidemiology and biostatistics

Kurs
MPH221
Avancerad nivå
15 högskolepoäng (hp)
Utbildningsområde
ME Medicinska området 100%

Om kursplanen

Diarienummer
GU 2026/2613
Ikraftträdandedatum
2026-06-23
Beslutsdatum
2026-06-15
Gäller från termin
Höstterminen 2026
Beslutsfattare
Institutionen för medicin

Betygsskala

Tregradig skala

Kursens moduler

Individuell skriftlig tentamen del 1, 5 högskolepoäng
Individuell skriftlig examen del 2, 5 högskolepoäng
Seminarier, 1 högskolepoäng
Dataövningar, 1 högskolepoäng
Projektuppgift, 3 högskolepoäng

Inplacering

Kursen kan ges inom ramen för Masterprogram i folkhälsovetenskap. Kursen kan även ges som fristående kurs på avancerad nivå.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Masterprogram i folkhälsovetenskap (M2PHP)

Huvudområde med fördjupning

SAFHV Folkhälsovetenskap - A1N Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Behörighetskrav

Behörig att antas till kursen är den som har yrkesexamen/kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng inom något av områdena hälsovetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, ekonomiska vetenskaper, humaniora eller ingenjörsvetenskap. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6/Engelska nivå 2 eller motsvarande.

Innehåll

Kursen fokuserar på två huvudteman inom folkhälsovetenskapen, biostatistik och epidemiologi.

Biostatistik inkluderar tillämpning av statistik inom folkhälsovetenskap för insamling, sammanfattning och analys av data, liksom för tolkning och slutsatser av resultat. I kursen lär sig studenterna att samla in, hantera och sammanfatta olika typer av data samt att förstå och tillämpa lämpliga biostatistiska koncept och metoder, till exempel sannolikhetsfördelningar, skattningar och konfidensintervall, hypotestestning samt regression, som är relevanta för olika studieområden.

Epidemiologi är läran om utbredning, fördelning och orsaker till hälsorelaterade tillstånd och förhållanden i specifika populationer. I kursen lär sig studenterna att förstå principerna, metoderna, styrkorna och begränsningarna i olika typer av epidemiologisk studiedesign. Studenterna lär sig även att planera för folkhälsovetenskaplig forskning och tolka epidemiologiska fynd.

Slutligen förbereder kursen för mer avancerade kurser inom biostatistik och ger studenterna möjlighet att börja planera forskningsfrågor för den kommande examensuppsatsen.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  • Beskriva centrala begrepp och olika studiedesigner inom epidemiologiskforskning, inklusive styrkor och svagheter.
  • Förklara grundläggande begrepp och principer för hypotesprövning och estimering, samt beskriva olika statistiska metoder och deras tillämpning i folkhälsovetenskaplig forskning

Färdigheter och förmåga

  • Välja lämpliga mått på sjukdomsförekomst och samband, samt beräkna och tolka dessa.
  • Föreslå och resonera kring upplägg av epidemiologisk forskning, utifrån val av metod och möjliga hot mot validitet
  • Självständigt sammanfatta data och genomföra lämplig statistisk analys med hjälp av statistikprogram samt tolka och skriftligt presentera resultaten.


Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • Kritiskt granska och värdera epidemiologisk forskning och statistiska resultat, inklusive intern och extern validitet, relevanta etiska aspekter och vilka slutsatser som kan dras

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Föreläsningar, seminarier, dataövningar, individuellt arbete samt grupparbete.

Undervisningsspråk: engelska

Examinationsformer

Kursen examineras genom:

  • Två individuella skriftliga tentamina,
  • Fem dataövningar
  • Tre seminarier
  • En projektuppgift i grupp, inklusive skriftlig och muntlig redovisning.

Frånvaro från någon av de obligatoriska datalaövningarna eller seminarierna skall kompletteras i enlighet med kursledarens instruktioner. Om studenter missar mer än 40 % av de obligatoriska sessionerna i projektuppgiften, måste de göra om projektet med en ny uppgift. Om de missar mindre än 40 % får de en kompletteringsuppgift för varje session de missar. Om de missar den slutliga presentationen, ska de hålla en individuell presentation vid ett senare tillfälle.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byteav examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot ( 6 kap § 22 HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Betyg

Betygsskalan består av: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

De obligatoriska dataövningarna och seminarierna samt projektuppgiften betygsätts med Godkänd (G) och Underkänd (U), de individuella skriftliga tentamina betygsätts med Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För betyget Godkänd (G) på kursen måste studenten ha uppnått betyget Godkänd på de två skriftliga tentamina samt obligatoriska moment (dataövningar, seminarier och projektuppgift).

För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs betyget Väl Godkänd på båda de två skriftliga tentamina samt betyget Godkänd på obligatoriska moment (dataövningar, seminarier och projektuppgift).

Kursvärdering

Kursvärderingen genomförs skriftligen och muntligen med studenterna. Kursledaren ansvarar för att analysera utvärderingarna och ge förslag till förbättring. Analysen och förslagen om utveckling delas med studenterna via programrådet och lärplattformen. Resultaten av och möjliga förändringar av kursen kommer att delas med studenter som deltog i utvärderingen och studenter som startar kursen.