Tyska, Grundkurs

Kursen ges som fristående kurs.

Kursen TY1110, Tyska, Grundkurs, 30 hp består av följande fyra delkurser:

Delkurs 1:
Tysk grammatik, 7,5 högskolepoäng (German Grammar, 7.5 Higher Education Credits)
Studenterna får fördjupad inblick i det tyska språkets formsystem samt en introduktion i ordbildning och satsanalys. I kursen tillämpas ett kontrastivt perspektiv utifrån jämförelser mellan tyska och svenska. Grammatisk analys och språklig medvetenhet tränas utifrån i första hand tyskans formsystem.

Delkurs 2:
Tyskspråkig kultur efter 1945, 7,5 högskolepoäng (Culture in German speaking countries after 1945, 7.5 Higher Education Credits)
Med de tyskspråkiga kulturerna som utgångspunkt försöker kursen skapa en allmänteoretisk förståelse för hur kulturer kan konstrueras, manifesteras och förändras. Detta undersöks utifrån olika teman såsom t ex historia, politik, geografi, bildning, konst. Studenten ökar sin språkfärdighet med hjälp av bl.a. tyskspråkig film, litteratur och artiklar, samt genom diskussioner och muntliga och skriftliga redovisningar under delkursens gång.

Delkurs 3:
Muntlig och skriftlig språkfärdighet, 7,5 högskolepoäng (Language proficiency, 7.5 Higher Education Credits)
Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen text- och talproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkursen innehåller övningar att förstå tyskt tal och att kommunicera på tyska i olika situationer och inom olika ämnesområden. Stor vikt läggs dessutom på att aktivt öva upp ordförråd, fraseologi och uttal. I delkursen tränas skriftlig produktion genom övningar där grammatisk korrekthet och ett idiomatiskt uttryckssätt eftersträvas liksom anpassning av språket till olika texttyper. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter.

Delkurs 4:
Tysk litteratur och litteraturhistoria, 7,5 högskolepoäng (German literature and literary history, 7.5 Higher Education Credits)
Kursen behandlar några litteraturhistoriskt centrala verk inom tyskspråkig 1900-talslitteratur. De studerande får inblick i tyskspråkig litteraturhistoria samtidigt som kursen hjälper dem att hitta redskap för analys av litterära texter. Kursen undersöker framför allt hur litteratur bearbetar mänsklig historia. Särskilt fokus ligger på frågor om skillnaden mellan historieskrivning och litterärt berättande och vilken betydelse litteraturen kan ha för att förstå och analysera historiska och samtida skeenden. Studenten tränar sin läsförståelse och sitt ordförråd genom läsning av litterära texter på originalspråk, och förbättrar sin produktiva språkfärdighet genom muntliga och skriftliga redovisningar.

Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten ökade kunskaper om och färdigheter i det tyska språket, ökad kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt att öva sig i att anamma ett vetenskapligt förhållningssätt. Därutöver syftar kursen till att lägga en grund för utveckling av kunskapen om hållbar utveckling och en vidareutveckling av generiska kompetenser.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• ur ett kontrastivt perspektiv redogöra för det tyska språkets grammatiska strukturer med särskilt fokus på formlära och visst fokus på ordbildning, satslära och fonologi;
• utifrån olika kulturella teman reflektera kring hur olika kulturer skapas, manifesteras och förändras;
• både muntligt och skriftligt använda sig av kunskap om olika texttypers uppbyggnad och lexikala särdrag;
• redogöra för och reflektera kring olika skillnader mellan historieskrivning och litterärt berättande;
• beskriva olika problemställningar inom den tyska 1900 talslitteraturens historiska utveckling;

Färdigheter och förmåga

• analysera det tyska språkets grammatiska strukturer i syfte att uppnå korrekthet i skriftlig och muntlig språkproduktion;
• redogöra för och reflektera kring olika kulturbegrepp och applicera dem på de tyskspråkiga kulturerna;
• uttrycka sig korrekt, varierat och idiomatiskt på tyska i tal och skrift samt uppvisa förmåga i läs- och hörförståelse och samtal/muntlig interaktion på en nivå som motsvarar B1-B2 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk;
• muntligt och skriftligt utifrån givna frågeställningar analysera seminarietexterna med stöd av grundläggande litteraturvetenskaplig terminologi, metodik och litteraturhistorisk kunskap;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt reflektera kring det egna lärandet och den betydelse kursens erövrade kunskaper har för det omgivande samhället och om människans ansvar för hur dessa används;
• kritiskt reflektera kring referensmaterial och kring det egna lärandet.

Undervisningen bedrivs i form av campusförlagda föreläsningar och seminarier samt även olika nätbaserade aktiviteter.

Undervisningsspråk: svenska och tyska

I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga redovisningar och muntliga referat. Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver obligatorisk närvaro.

Delkurs 1 examineras löpande med skriftliga och muntliga övningar och ett skriftligt slutprov.

Delkurs 2 examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat samt ett muntligt slutprov.

Delkurs 3 examineras löpande under kursens gång med muntliga och skriftliga redovisningar.

Delkurs 4 examineras dels kontinuerligt under kursens gång med muntliga och skriftliga redovisningar, dels genom en skriftlig hemuppgift samt genom ett muntligt slutprov på de lästa seminarietexterna.

Student som blivit underkänd i ett delmoment ges möjlighet till förnyat prov. Vid inlämningsuppgifter kan möjlighet till komplettering komma att erbjudas för att uppnå betyget godkänt. En sådan komplettering ska då göras inom utsatt tid (vanligtvis fem arbetsdagar efter att resultatet meddelats), annars rapporteras betyget underkänt.

Student som godkänts i ett delprov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Den studerande har inte heller rätt att återkalla inlämnat prov och på så sätt undgå att betygsättas.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och VFU gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst 50 % av kursens poängantal.

Studenterna ges möjlighet att göra en skriftlig utvärdering av kursen. Resultatet från utvärderingen publiceras digitalt.

Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.