Emotioner i organisationer

Kursen är en valbar programkurs som ingår i Masterprogrammet i sociologi. Kursen är en valbar kurs för masterexamen i sociologi. Kursen kan även läsas som fristående kurs på avancerad nivå.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Masterprogram i sociologi (S2SOC), 2) Master Programme in Strategic Human Resource Management and Labour Relations (S2HRM)

För tillträde till kursen krävs minst 15 högskolepoäng i sociologi på avancerad nivå eller motsvarande förkunskaper. Studenter inskrivna före 2007-01-091 måste ha minst 80 högskolepoäng i sociologi, socialpsykologi eller kriminologi. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande engelska nivå 2/engelska B/engelska 6.

Kursen bygger på föreläsningar och seminarier. Den erbjuder ett brett perspektiv på emotioners roll i det sociala livet genom att ta upp en rad olika fall som berör organisationer, rörelser, nätverk och situerade interaktioner och deras respektive sätt att organisera emotioner och emotionsprocesser bland medlemmarna. Det samhällsvetenskapliga studiet av emotioner är till sin natur ett tvärvetenskapligt område som berör disciplinerna sociologi, psykologi, organisations- och arbetsvetenskap, socialpsykologi osv. Utmärkande för emotionssociologin är dess fokus på emotionernas sociala beståndsdelar, hur emotioner uttrycks genom sociala interaktioner och inbäddningen av emotioner i sociala strukturer. Kursen erbjuder ett kritiskt perspektiv på hur emotioner normalt omtalas på arbetsplatser och inom den akademiska världen.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Definiera, förklara och exemplifiera centrala begrepp och teorier inom det emotionssociologiska ämnesområdet och urskilja dess mest utmärkande drag.
• Med hög grad av självständighet jämföra och integrera aktuell forskning inom emotioner i organisationslivet samt kunna kritiskt analysera olika teoriers och begrepps relevans i relation till olika studieobjekt. 

Färdighet och förmåga

• Välja ut, kunna tillämpa och kritiskt bearbeta relevanta emotionssociologiska teorier och begrepp vid analyser av empiriska problem i det sociala livet.
• Demonstrera hög grad av självständighet samt kreativitet och analytisk reflektion vid identifiering och analys av emotioner och emotionsprocesser hos ett studieobjekt.
• Uttrycka god språkförståelse och språkkänsla vid både skriftliga och muntliga presentationer av självständiga analyser av emotioner i det sociala livet.
• Kunna argumentera och kritiskt reflektera över sina egna och andras slutsatser i dialog med andra. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Identifiera kunskapsbrister och värdera behovet av vidare forskning inom det emotionssociologiska ämnesområdet och härigenom påvisa ansvarstagande för såväl sin egen som för samhällets kunskapsutveckling.
• Bedöma möjligheter och begränsningar hos olika teorier och empiriska forskningsresultat inom det emotionssociologiska området.
• Identifiera och värdera de etiska konsekvenser som kan följa av olika forskningsstrategier och kunskapstillämpningar inom det emotionssociologiska ämnesområdet.

Undervisningsspråk: engelska.

För kursen fastställda mål prövas genom en individuellt författad inlämningsuppgift (hemtentamen) som redovisas skriftligt och är föremål för muntlig redovisning och diskussion i seminarieform.

Restriktioner angående användandet av generativ AI anges på lärplattform eller motsvarande. Student är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För godkänt resultat på kursen krävs godkänt betyg på inlämningsuppgiften och seminariebehandlingen av densamma. För väl godkänt betyg krävs väl godkänt betyg på inlämningsuppgiften samt godkänd seminariebehandling av densamma.

Kursansvarig säkerställer att studenterna bereds tillfälle att göra en skriftlig kursvärdering i anonymiserad form under kursens gång eller i slutet av kursen. I möjligaste mån skall studenterna även beredas möjlighet till muntlig kursutvärdering. En sammanfattning av resultatet, och eventuella förslag på förändringar, skall tillgängliggöras för studenterna och behandlas i samband med kursintroduktionen vid efterföljande kurstillfälle.