Miljökemi för gymnasielärare
Environmental Chemistry for Teachers in Upper Secondary School
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen ingår i Lärarprogrammet
Huvudområde med fördjupning
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på kursen LGKE20, Kemi 1 för gymansielärare (15 hp) eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska 6/Engelska nivå 2.
Innehåll
Miljörelaterade problem med viktiga kemiska komponenter kännetecknas ofta av hög komplexitet, och ämnet miljökemi integrerar kunskap från flera traditionella kemiska ämnen. Vidare kommer påverkan av mänskliga aktiviteter på de kemiska aspekterna av miljön att undersökas i detalj. Kursen ger också en kunskapsbas för vidare studier inom området och relaterade ämnen samt för undervisning.
Följande ämnen kommer att behandlas:
1. Introduktion till miljökemi
2. Akvatisk kemi
3. Atmosfärskemi
4. Miljörelaterad biokemi
5. Teknik, resurser och energi. Hållbar utveckling
Den tredje delkursen omfattar diskussioner i seminarieform om hur kursinnehållet kan användas vid undervisning i kemiämnet. Vid diskussionerna görs anknytningar till skolans styrdokument, nationella utvärderingar och ämnesdidaktisk forskning.
Delkurser
-
Teori, 7,5 hp
Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)
-
Laborationer, 4 hp Betygsskala: Godkänd (G) och Underkänd (U)
-
Ämnesdidaktik, 3,5 hp
Betygsskala: Godkänd (G) och Underkänd (U)
Mål
Lärandemål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
förklara
- grundläggande akvatisk kemi,
- försurningens och övergödningens orsaker och verkan i akvatiska system,
- klimatförändringens orsaker och drivkrafter,
- konsekvenser av trender inom energiproduktion och energianvändning,
- avgiftningssystemens betydelse och samband mellan exponering för miljögifter och biologiska effekter/sjukdomar,
beskriva
- atmosfärens struktur, innehåll och meteorologiska fenomen,
- ozonbildningens kemi och uppkomsten av surt regn,
- ozonlagrets betydelse för liv på jorden samt mekanismer för dess uppbyggnad och nedbrytning,
- definiera begreppet "aerosol" samt redovisa aerosolernas betydelse för atmosfäriska processer,
- redovisa källor och sänkor för atmosfäriska partiklar,
- översiktligt beskriva vattnets globala fördelning,
- namnge viktiga typer av växelverkan mellan vatten och andra material/faser som luft, sediment, och partiklar.
Färdigheter och förmåga
- identifiera vetenskapligt material (inklusive primär- och sekundärkällor) från databaser och vetenskapliga publikationer,
- använda vetenskapligt material i en egen vetenskaplig rapport,
- planera och genomföra laborationer med anknytning till miljökemiska problem,
- analysera miljökemiska problem, identifiera och inhämta den information som krävs för deras lösning,
- redovisa resultat från egna laborationer och information från vetenskaplig litteratur muntligt och skriftligt,
- ge konstruktiv återkoppling till vetenskapliga presentationer,
- omsätta sina kunskaper i ämne och ämnesdidaktik i egen undervisning med reflekterade val av arbetssätt och modeller och med hänsyn till styrdokument och elevers olika förutsättningar.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt bedöma resultaten från egen laborativ verksamhet,
- kritiskt diskutera miljöns tillstånd och dess samband med människans aktivitet,
- diskutera kopplingar och skillnader mellan vetenskaplig förståelse och vad som presenteras som populär kunskap.
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Delkurs 1: Undervisningen omfattar föreläsningar,
Delkurs 2: Undervisningen omfattar laborationer och redovisningar. Samtliga moment i delkurs 2 är obligatoriska.
Delkurs 3: ett grupprojekt som följer principerna för Problembaserat lärande (PBL). Grupprojektet är obligatoriskt.
Examinationsformer
Delkurs 1: Kunskapskontroll sker genom en skriftlig salstentamen vid kursens slut.
Delkurs 2: Kunskapskontroll sker genom skriftliga redovisningar.
Delkurs 3: Redovisningar inom gruppprojektet.
Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning.
Betyg
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
Delkurs 1: För betyg G krävs godkänt resultat i sluttentamen. För betyg VG krävs därutöver betyg VG i sluttentamen.
Delkurs 2: För betyg G krävs deltagande i samtliga laborationer och godkänt resultat i redovisningarna.
Delkurs 3: För betyg G krävs deltagande gruppprojektets samtliga obligatoriska moment samt godkänt resultat i gruppprojektets redovisningar.
Slutbetyg: För slutbetyg G krävs betyg G i de tre delkurserna. För slutbetyg VG krävs betyg VG i delkurs 1 och betyg G i delkurs 2 och 3.
Kursvärdering
Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på Göteborgs universitets lärplattform. Student som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på kursen i en kursvärdering. En sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion, inklusive eventuella förändringar i kursens upplägg, ska tillgängliggöras för studenterna inom rimlig tid efter kursslut och förmedlas till de studenter som ska påbörja kursen vid kommande tillfällen.