Teoretisk filosofi: grundkurs

Kursen ges som fristående kurs.

Grundkursen i teoretisk filosofi består av tre obligatoriska moment: Klassiska problem, Analytisk filosofi och Kunskapsteori. Därutöver läses antingen momentet Introduktion till filosofi (för studenter som inte tidigare läst motsvarande moment på Grundkurs: praktisk filosofi) eller momentet Breddning i filosofi (för studenter som har läst momentet Introduktion till filosofi på Grundkurs: praktisk filosofi).

Introduktion till filosofi

Momentet visar på karaktären hos specifikt filosofiska frågor och filosofiska resonemang och ger en grundläggande filosofisk verktygslåda i form av elementär argumentationsanalys, logik, retorik och semantik samt en översikt över filosofins områden. Momentet ägnas således både åt färdighetsträning och åt kunskapsorientering. Teoretiska översikter kombineras med övningar gällande argumentvärdering, begreppsanalys, definitionslära, tolkning o.dyl.

Breddning i filosofi

Moments inriktning kan variera mellan terminerna. På momentet tillämpas grundläggande filosofiska verktyg på historiska eller samtida texter.

Klassiska problem

Momentet ger en introduktion till den västerländska filosofihistorien från antiken till 1800-talet. Framställningen fokuserar på filosofiska problemställningar som haft en avgörande historisk verkan och fortfarande är aktuella. Momentet övar studenternas förmåga att tillgodogöra sig historiska filosofiska texter i form av närläsning, kritisk analys och värdering av argument.

Analytisk filosofi

Momentet introducerar den analytisk-filosofiska traditionens behandling av centrala delområden inom teoretisk filosofi (språkfilosofi, vetenskapsfilosofi, metafysik och medvetandefilosofi). Ett urval av historiskt viktiga texter av analytiska filosofer studeras.

Kunskapsteori

Momentet behandlar centrala problem inom analytisk-filosofisk kunskapsteori inklusive socialepistemologi: hur kunskap ska definieras, vilka olika slags kunskap som finns, om det är möjligt att veta något, vad det är möjligt att veta något om och hur det det är möjligt att veta något om det samt vilka sociala faktorer som spelar roll för vem som kan veta vad om vad.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för, och använda sig av, centrala teoretisk-filosofiska begrepp,
• återge väsentliga aspekter av frågeställningar inom den teoretiska filosofins huvudsakliga områden, i historiskt såväl som i samtida hänseende,

Färdigheter och förmåga

• tolka, värdera, och rationellt rekonstruera argumenterande text i allmänhet och filosofisk text i synnerhet,
• placera argument och teorier i en större teoretisk kontext,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• på ett prövande och resonerande sätt bedöma hela teorier och teoribildningars styrka, särskilt i relation till alternativa teorier/teoribildningar,
• på grundläggande nivå, tydligt skilja mellan tyckande och rationellt grundade trosföreställningar,
• ge prov på en öppen och odogmatiskt prövande attityd till både historiska och samtida teoribildningar.

Undervisningen ges i form av föreläsningar, övningar, seminarier och enskilt arbete eller arbete i grupp, med tillgång till lärares handledning, samt redovisning av uppgifterna för övriga kursdeltagare.

Undervisningsspråk: svenska och engelska

Kursen examineras genom skriftliga eller muntliga prov. Rättande lärare kan begära komplettering av examination. Obligatorisk närvaro på lektioner kan krävas för examinationen av vissa lärandemål. Vid frånvaro i utsträckning som försvårar examination av lärandemålen har examinator rätt att ersätta examination som kräver obligatorisk närvaro på lektion med skriftlig eller muntlig uppgift.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För betyget Godkänd på hel kurs krävs minst betyget Godkänd på moduler inom kursen omfattande 30 högskolepoäng.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på moduler inom kursen motsvarande minst 15 högskolepoäng och betyget Väl godkänd eller Godkänd på resterande moduler inom kursen.

Studenter som deltar i eller har avslutat kursen ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på denna i en kursvärdering. En sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion tillgängliggörs för studenterna inom rimlig tid efter kursslut. Nästa gång kursen ges presenteras sammanställningen och eventuella genomförda åtgärder.

Kursen kräver tillgång till dator (eller motsvarande) med internetuppkoppling.

Kursen får ej ingå i examen tillsammans med någon av kurserna FI1110, FI1111, FI1120, FI1130, FI1170, FP1100, FT1100, PPE110.