Miljöarkeologi och dess metoder

Kursen ingår som valbar kurs i H2MAS, Magisterprogram i arkeologi med naturvetenskaplig inriktning.

För tillträde till kursen fordras filosofie kandidatexamen (180 hp) varav minst 90 hp inom ämnet arkeologi eller antikens kultur och samhällsliv

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i miljöarkeologi och öppnar upp för att utveckla kritisk tänkande om principer och praktisk kunskap om huvudsakliga laboratoriemetoder. Kursen lär ut metoder för dokumentation samt provtagning och analysstrategier av miljöregistreringar för att besvara arkeologiska frågor. Laborationerna omfattar ett antal olika analyser av miljödokumentation, inklusive analyser av jord/växtmaterial samt studiet av fysikaliska och kemiska egenskaper såväl som studier av mikrofossil under mikroskop.

Kursen består av två delkurser:

1. Principer och praxis, 5hp

Delkursen introducerar viktiga principer för miljöarkeologi och ger en översikt över fält- och laboratoriepraxis.

2. Miljöarkeologiska laboratoriemetoder, 10hp

Denna delkurs ger fördjupad inlärning av viktiga laboratoriemetoder för analys av jord och växtmaterial. Studenterna kommer att förvärva praktiska färdigheter i att sortera och registrera miljöprover, fysiska och kemiska analyser av prover och mikroskopitekniker för att studera makro- och mikroskopiska rester. Studenterna kommer att utveckla ett projekt där studenten ska genomföra analyser av material och skriva en rapport. Kursansvarig lärare kommer att tillhandahålla en lista med ämnen och material som studenterna kan välja mellan och arbeta med.

Kunskap och förståelse
-beskriva aktuella metoder inom miljöarkeologi
-visa kännedom om miljöarkeologiska lämningars karaktär och diskutera bevaringsförhållanden för växtrester och jordprover
-definiera och sammanfatta analysmetoderna och deras tillämpningar inom arkeologin

Kompetens och färdigheter
-sortera och registrera växtrester och jordprover
-självständigt tolka och presentera resultaten från de miljöarkeologiska laborationerna
-diskutera arkeologiska förhållningssätt i relation till olika vetenskapliga metoder genomförda på växtmaterial och jordprover

Omdöme och förhållningssätt
-kritiskt relatera till vetenskapliga metoder och tillämpningar på källmaterialet
-värdera miljöarkeologiska metoder och resultat i olika arkeologiska förklaringsmodeller
-identifiera forskningsproblem inom arkeologi och andra discipliner som kan lösas med hjälp av ett miljöarkeologiskt angreppssätt

Undervisningen sker i form av obligatoriska föreläsningar, laborationer och grupparbeten.

Kursen examineras genom individuella skriftliga uppgifter såväl som obligatoriska projektarbeten samt muntliga presentationer i gruppaktiviteter. Frånvaro under dessa moment kommer att kräva ytterligare kompletterande uppgifter. Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Kursen har ett betygssystemet med sex steg:
A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräcklig, F Underkänd

Efter avslutad kurs bereds studenterna möjligheten att fylla i en kursvärdering. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.