Konst- och kulturteori 1

Kursen är en programkurs som ges termin 1.

Kursen ingår i Konstnärligt kandidatprogram i fri konst 180 hp (K1FRI).

Kursen ger en introduktion till hur det samtida konstbegreppet formats, och vilken roll konsten spelar i kulturen och samhället i övrigt. Kursen syftar till att ge en kritisk genomgång av hur konsthistorien formats, samt vem och vad som ges tolkningsföreträde i det moderna och samtida konstbegreppet. Vilka huvudnarrativ ligger inbakad i den traditionella konsthistorien, och vad behövs för att revidera den? Vem är med och vilka är exkluderade? Kursen avser på ett överliggande plan att tydliggöra och diskutera subjektet som icke-neutralt, med en kropp, en hemvist och en specifik diskurs.

Under löpande handledning utvecklar studenten ett resonemang i essäform. Temat för uppgiften bestäms i samråd med kursansvarig lärare. Det ges även grupphandledningar där studenterna lämnar in utkast som sedan diskuteras tillsammans med lärare och medstudenter.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala teman i den samtida kulturdebatten
• identifiera olika teoretiska perspektiv i det egna konstnärliga arbetet

Färdigheter och förmåga

• diskutera teoretiska frågeställningar med relevans för det egna konstnärliga arbetet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kontextualisera valda exempel på konstnärliga arbeten
• problematisera rådande inkluderings- och exkluderingsmekanismer inom konstvärldens institutioner och strukturer.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och handledning och textinläsning.

Undervisningspråket är svenska.

Lärandemålen examineras genom

• skriftligt genom inlämningsuppgifter
• muntlig presentation av en färdigställd essä vid slutseminarium.

Komplettering av examinerad studentprestation kan komma att medges. Möjligheten till komplettering bedöms individuellt och beslutas av examinator. Komplettering sker genom de uppgifter som examinator bestämmer och inom angiven tidsram.

Frånvaro vid examinerande moment kan komma att ersättas med annan examinationsform efter examinators bedömning.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Studenterna ges möjlighet att utvärdera kursen anonymt i samband med kursens slut. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.