Fysiologi för receptarier

Kursen är en obligatorisk kurs på termin 2 på Receptarieprogrammet. Kursen är även lämplig att ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i farmaci.

Insitutionen för kemi och molekylärbiologi

För behörighet till kursen krävs att samtliga föregående kurser på termin 1 och 2 är genomgångna.

Huvuddelen av kursen ägnas åt fysiologi och funktionell anatomi, och är uppdelad på två delkurser som examineras separat. Cirka en vecka ägnas åt ett enskilt arbete som knyter ihop kursen med andra kurser på receptarieprogrammets termin 2.

Delkurs 1 - Kroppens kontrollsystem och uppbyggnad, 5 hp

Delkursens fokus ligger på

• vävnadsmorfologi och histologi (omfattar karaktärisering av de fyra huvudsakliga vävnadstyperna samt olika specialiseringar)
• organens uppbyggnad och histologi (omfattar endokrina organ, hjärtat, kärlsystemen, luftvägarna, magtarmkanalen och tillhörande organ, njuren samt reproduktionsorganen)
• introduktion till fysiologiska principer inklusive homeostasis och metabolism
• nervsystemet
  • klassificering och* *uppdelning
  • olika funktionella nervtyper
  • elektrofysiologi och signalöverföring
  • reflexer
  • autonoma nervsystemet uppbyggnad
• endokrinologi
  • hormoners frisättning, transport och metabolism
  • endokrina organ (hypofysen och hypothalamus, binjurarna, sköldkörteln, endokrina bukspottkörteln)
• muskler – hur kontraktioner uppstår och kontrolleras
• sinnesorganen

Delkurs 2 - Organsystem och homeostasis, 7 hp

Delkursens fokus ligger på

• blod (typer och uppbyggnad av blodceller, blodbildning, blodgrupper)
• kardiovaskulära systemet
  • hjärta (hjärtats olika delar och deras funktion, kontraktion och elektriska egenskaper, hjärtcykler och blodtryck)
  • cirkulation (uppbyggnad och funktion av olika typer av blodkärl, faktorer som påverkar blodflödet och blodtryck)
• respiratoriska systemet - andningsmekanism, gastransport och -utbyte
• magtarmkanalen – matsmältning och näringsupptag, inklusive sekretoriska processer, motilitet, absorptiva processer och näringslära
• urinvägarna – njurens funktion och urinproduktion
• reproduktion
• homeostasis och kontroll av den inre miljön (temperatur-, syra-bas, jon- och osmoreglering)
• kontrollsystemens integrerande funktioner
• fysisk aktivitet och effekt på organsystemen

Delkurs 3 - Läkemedelseffekter från celler till hela människan 1,5 hp

Projektarbete i mindre grupp med syfte att integrera kunskap från samtliga kurser på termin 2 (CBR100, FYR100 och IIR100) med fokus på läkemedelsanvändning. Resultatet presenteras muntligt vid ett gemensamt minisymposium som tidsmässigt ligger sist på terminen.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• identifiera och översiktligt beskriva uppbyggnaden av de organ och vävnader som tas upp på kursen (delkurs 1)
• definiera och ingående beskriva grundläggande fysiologiska processer inom de områden som tas upp på kursen (delkurs 1 och 2)
• redogöra för hur fysiologiska processer regleras och samordnas (delkurs 1 och 2)
• identifiera sambandet mellan uppbyggnad och funktion av olika organ (delkurs 1 och 2)
• korrekt använda vanliga fysiologiska och anatomiska begrepp (delkurs 1, 2 och 3)

söka, värdera och sammanställa information från farmaceutiskt relevanta källor samt muntlig presentera denna på ett för målgruppen överskådligt vis (delkurs 3)

Undervisningen baseras främst på föreläsningar kompletterade med fördjupande gruppövningar. Dessutom tillkommer gruppdiskussioner/fallstudier med syfte att ge en tydligare farmaceutisk koppling till de fysiologiska processer som har gåtts igenom på föreläsningarna.

Histologimomentet bygger till stor del på självstudier av histologipreparat med utgångspunkt från ett antal rekommenderade websidor.

Undervisningsspråk: Svenska

Examination av delkurs 1 sker genom skriftlig salstentamen (modulen Kroppens kontrollsystem, 4 hp) samt självrättande elektroniska test (”dugga”), modulen Histologi och morfologi, 1 hp). Examination av delkurs 2 sker genom skriftlig salstentamen.

Delkurs 3 bedöms på muntlig presentation och en kort skriftlig rapport samt aktivt deltagande vid övriga studenters presentationer. Uteblivet deltagande vid minisymposiet kan inte ersättas av annan uppgift, utan studenten får vänta till nästa ordinarie kurstillfälle.

Detaljerade bedömningsgrunder och målbeskrivningar för de olika examinationerna finns tillgängliga för studenterna på universitetets lärplattform senast vid kursstart.

För studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie prov erbjuds ytterligare provtillfällen. Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och det åligger studenten att i god tid kontakta kursadministrationen för att säkerställa en plats och omregistrering.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Betygsskalan för delkurs 1 och 2 omfattar betygsgraderna U, G och VG medan delkurs 3 bedöms som U eller G. För G krävs att samtliga examinerande moment på delkursen uppfyller kraven för godkänt. För VG på delkurs 1 och 2 måste resultatet på den skriftliga tentamen uppfylla kraven i den detaljerade målbeskrivningen (se under Examinationsformer).

Samtliga tre delkurser måste vara godkända för att slutbetyg ska sättas på kursen. För att erhålla betyget VG på hela kursen krävs VG på minst en av deltentorna och att den sammanlagda poängen på deltenta 1 och 2 motsvarar minst 85% av totalpoängen.

I samband med kursens avslut erbjuds studenterna att fylla i en anonym utvärderingsenkät. En sammanställning av enkäten samt belysande av eventuella förändringar i kursens upplägg presenteras för både de studenter som genomförde värderingen och de som ska påbörja nästkommande kurs. Sammanställningen distribueras även till alla lärare som deltagit på kursen och ska tas i beaktande vid planering av påföljande kurstillfälle.

Kursen ersätter IBM210 och kurserna kan inte samtidigt ingå i en examen eller ingå i var sin examen där den ena bygger på den andra.