Fakta kontra fantasi: Kritiska perspektiv på pseudoarkeologi

Arkeologi, fristående kurs på grundnivå.

För tillträde till kursen fordras minst 30 hp i arkeologi eller antikens kultur och samhällsliv.

I en tid präglad av internet, sociala medier och generativ artificiell intelligens har pseudoarkeologiska berättelser om människans förflutna blivit allt mer utbredda. Pseudoarkeologi avser tolkningar av arkeologi som avvisar eller ignorerar etablerade forskningsmetoder. Dessa berättelser kan förvränga vår förståelse av det förflutna, ibland med allvarliga konsekvenser. Denna kurs introducerar studenter till ämnet och ger dem verktyg för att kritiskt granska arkeologisk information inom både akademiska och icke-akademiska sammanhang. Kursen använder insikter från vetenskapsfilosofi och arkeologisk teori för att analysera tydliga exempel på pseudoarkeologi samt mer komplexa fall där gränsdragningen mellan pseudoarkeologi och arkeologi inte framstår som lika självklar. Studenterna kommer att lära sig att skilja mellan arkeologi och pseudoarkeologi, identifiera dess olika former och känna igen vanliga kännetecken i pseudoarkeologiska diskurser. Dessutom kommer de att få insikt i hur pseudoarkeologi använder historia för att främja specifika narrativ om det förflutna och varför dessa kan väcka stort intresse. Vid kursens slut kommer studenterna att kunna kritiskt analysera och dekonstruera pseudoarkeologi i olika medier.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 

Kunskap och förståelse 
- Förstå vad som definierar pseudoarkeologi och hur den skiljer sig från vetenskaplig arkeologi enligt de nuvarande grundläggande vetenskapsteoretiska principerna.
- Känna igen de sociala, politiska och kulturella faktorer som bidrar till uppkomsten och upprätthållandet av pseudoarkeologiska påståenden.

Färdigheter och förmåga
- Identifiera pseudoarkeologi i dess olika former.
- Förstå och identifiera de ledtrådar som ofta används i pseudoarkeologi, såsom logiska felslut och kognitiva fördomar.
- Kritiskt analysera och kunna dekonstruera argument relaterade till presentation och tolkning av det förflutna.

Värderingsförmåga och förhållningssätt 
- Bedöma olika mediers roll i spridningen av arkeologisk och pseudoarkeologisk information och visa betydelsen av att känna igen och granska detta
- Visa förmåga att diskutera de potentiellt skadliga effekterna av pseudoarkeologi på disciplinen.

Undervisningen består av föreläsningar och obligatoriska seminarier.

Undervisningen sker på engelska och/eller svenska

Examinationen sker i form av obligatoriska seminarieövningar och skriftliga inlämningsuppgifter. Studenter som inte har möjlighet att delta i en obligatorisk seminarieövning får en kompletterande uppgift.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Lärare på kursen ansvarar för att studenternas synpunkter systematiskt inhämtas genom skriftliga kursvärderingar vid kursens slut. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.