Det globala i historisk kontext

Kursen är en fristående kärnkurs på avancerad nivå.

Kursen ingår i följande program: 1) Masterprogram i globala studier (S2GST)

Kandidatexamen med minst 30 högskolepoäng inom samhällsvetenskap eller humaniora.

Sökande måste visa sina kunskaper i engelska: Engelska 6/Engelska B eller motsvarande nivå från ett internationellt erkänt språktest, till exempel TOEFL, IELTS.

Kursen behandlar den historiska bakgrunden till och beskrivningar av politisk, samhällelig, ekonomisk och miljömässig utveckling, såväl globalt som lokalt. Den breddar historien från nationalstaternas historia till ett fokus på globala praktikers gränsöverskridande effekter. Kursen utvecklar och historiserar ämnen som är relevanta för området globala studier och är organiserad kring tre transhistoriska och gränsöverskridande teman: Ekonomi/ekologi, samhälle och världsordning.

Temat Ekonomi/ekologi fokuserar på de mänskliga ekonomiernas materiella grunder och ekonomiska utveckling, på naturliga gränser och sätt att (försöka) överskrida dem, på samhällens ”sociala metabolism”, på teknik och dess globala spridning, på olika metoder för att organisera produktion och konsumtion samt på övergångar och utveckling. Temat Samhälle tar ett djupt historiskt grepp om de sociala, kulturella och politiska sätten att organisera samhällen från lokal nivå till nationalstater; om hierarkier, frihet, normer och rörlighet. Temat Världsordning tar upp historien om transnationell styrning, internationella överenskommelser, system för cirkulation och inneslutning som kolonialism och imperialism samt globalisering.

Temana analyseras och illustreras genom teorier och historiska exempel, kontextualiserade i en generisk snarare än en linjär historiografi. Som en del av historiens pågående förlopp lär sig studenterna att förstå hur de är en integrerad del av denna historia och hur de kan påverka framtida utvecklingsvägar. Ett vetenskapshistoriskt perspektiv, enligt vilket forskningens och kunskapsparadigmens historicitet är nära kopplad till hur världen gestaltas och politiskt ordnas, tas också upp.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kunskap och förståelse 

• Redogöra för olika perspektiv på den historiska utvecklingen av gränsöverskridande politiska, samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga arrangemang 

Färdighet och förmåga 

• Använda olika teoretiska perspektiv för att utveckla akademiska argument 
• Sammanfatta och presentera den historiska betydelsen av påståenden som är relevanta för globala studier 
• Arbeta i grupp för att gemensamt undersöka en fråga med hjälp av specifik litteratur och presentera resultaten på ett lättillgängligt sätt 

Omdöme och förhållningssätt 

• Kritiskt engagera sig i kunskapsproduktionen inom historiska debatter som är relevanta för globala studier
• Utvärdera hur historiska vägar relevanta för globala studier kan ha en inverkan på utformningen av framtida vägar.

Kursens pedagogik kommer att sätta kurslitteraturen, som till stor del består av böcker, i centrum, samtidigt som den tillhandahåller stödjande infrastruktur för att få ut det mesta av läsningen. Föreläsningarna ger en historisk bakgrund till läsningen, urskiljer dess betydelse och pekar på metodologiska och teoretiska antaganden i den. Litteraturen diskuteras vidare i litteraturseminarier. 

Undervisningsspråk: Engelska

Kurslitteraturen diskuteras vid obligatoriska seminarier, som leder fram till en gruppredovisning av ett valt forskningstema som struktureras enligt kursens tematiska inriktningar ekonomi/ekologi, samhälle och världsordning. Deltagande i seminarier och presentationer betygsätts med godkänt eller underkänt. Frånvaro kompenseras med ytterligare en skriftlig eller muntlig inlämningsuppgift. Slutexaminationen består av en individuellt skriven uppsats som sammanfattar centrala delar av kursens innehåll.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Betygsskalan består av: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Godkänd på kursen krävs aktivt deltagande i samtliga seminarier och muntlig presentation samt betyget Godkänd på slutexaminationen. För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs att kriterierna för betyget Godkänd är uppfyllda samt betyget Väl godkänd på slutexaminationen.

Kursansvarig ansvarar för att studerandes synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingarna i olika former ligger till grund för kursens utformning.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.