Den politiska kroppen

Kursen ges som fristående.

Kroppen är ett slagfält för politiska konflikter, helt avgörande för organisering i sociala rörelser, och för känslan av samhörighet och identitet. Utgångspunkten för kursen är undersökningar som med en gemensam term kan kallas kroppspolitik. I kursen undersöks relationen mellan stat och kropp, statlig reglering av kroppar
men också hur kroppslig skillnad och likhet ligger till grund för politisk organisering och gemenskap.

Vi studerar historiska och samtida exempel på kroppspolitik, diskuterar föreställningar om historiska förhållanden som de används i samtida kroppspolitiska ställningstaganden. Vi undersöker också olika kunskapsanspråk om kroppar och kroppslig erfarenhet, däribland spänningen mellan expertkunskap och individuell erfarenhet.

Kursen utgår från teoretiska perspektiv som utforskar olika aspekter av kroppspolitik. Kurslitteraturen inkluderar empiriska studier av områden som sjukvård, skola, lagstiftning och sociala rörelser som till exempel arbetar mot klimatförändringar och för transrättigheter. Under kursen förväntas deltagare genomföra en analys av ett empiriskt fall relevant för kursens övergripande tema.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• presentera och diskutera hur normer och föreställningar om kroppar återfinns i olika professioner och kunskapssammanhang,
• presentera kunskap om historiska och samtida exempel på kroppspolitik.

Färdigheter och förmåga

• jämföra olika teoretiska perspektiv på kroppspolitik,
• muntligt och skriftligt relatera kurslitteraturen till vardagliga debatter och praktiker,
• analysera empiriska fall utifrån teoretiseringar av kroppspolitik och egnaerfarenheter och/eller egna reflektioner.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• beakta etiska konsekvenser av kroppspolitik i relation till både teoretiska texteroch empiriska fall,
• reflektera över sitt eget analytiska arbete i examinationen av kursen.

De hållbarhetskriterium som är centrala för denna kurs är Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor samt Värderingar, kultur och etik.

Kursen undervisning består av föreläsningar, seminarier och workshops.

Undervisningsspråk: svenska och engelska

Kursen examineras genom deltagande på seminarier, och individuella, skriftliga inlämningar. Om man inte är närvarande vid seminarierna kommerkompletteringsuppgifter att ges. Studenten har fem tillfällen att examineras.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd(VG).

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter ska beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.