Familj och migration

Litteraturlistan är fastställd av proprefekt 2012-12-04 med ändring 2013-06-11, 2013-11-08, 2014-01-30, 2014-06-02, 2015-05-04, 2015-11-30, 2017-11-06, 2018-06-11, 2019-06-10, 2020-06-01, 2021-06-10, 2021-11-08, 2022-04-26, 2022-11-15, 2023-11-14, 2024-03-26, 2024-05-27, 2024-10-22, 2026-03-10 att gälla från och med höstterminen 2026.

* Observera! Nedanstående kurslitteratur kan ha utkommit i senare upplagor/år. Vid kursstart gällersenaste upplaga.

Ahmed, Sara (2007). ”A Phenomenology of Whiteness”. Feminist Theory 8(2), 149-168. (19 s.)

Alinia, Minoo & Berggren, Kalle (2023). Intersektionalitet. Stockholm: Liber. s. 1–42 + 61–121. (104 s.)

Andreasson, Jesper, Herz, Marcus (2022). Family practices, deportability and administrativeviolence: an ethnographic study on asylum seekers’ family life in the Swedish migration context.* *Families, Relationships and Societies, 11(2), 157–174. (18 s.)

Arbouz, Daphne (2012). Vad betyder det att inte känna sig hemma där man är född och uppvuxen? Om mellanförskap i dagens Sverige. I Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Fataneh, Farahani & León Rosales, René (red.), Om ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba/Botkyrka:Mångkulturellt Centrum. s. 37–42. (5 s.)

Behtoui, Alireza (2021). Socialt kapital och migranters liv och karriär i det nya landet. I Hagighasemi, A & Straarp, J. (red.) Socialt arbete i ett mångkulturellt Sverige: migrationens bidrag till folkhemmet. Liber Förlag. s. 91–106. (15 s.)

Björngren Cuadra, C. (2015). ‘Encounters With Irregular Migrants in Social Work - “CollateralDamage” and Reframing of Recognizability in Swedish Public Social Services’, Journal of immigrant& refugee studies, 13(3), 302–320. (18 s.)

Denov, Maryan, Fennig, Maya, Aude Rabiau, Marjorie & Shevell, Meaghan C. (2019). Intergenerational resilience in families affected by war, displacement and migration “It runs in the family”. Journal of Family Social Work 22(1), 17–45. (28 s.)

Dominelli, Lena (2018). Anti-racist social work. (4th Edition) Palgrave. (2, 3, 4 + tre valfria kapitel 5-11). (ca 129 s).

Groglopo, Adrian (2018). Strukturell rasism. I Antirasistisk Akademin Ordbok, s. 227–233. (6 s.)

Gustafsson, Björn Anders, Mac Innes, Hanna., & Österberg, Torun (2017). Age at immigration matters for labor market integration—the Swedish example. IZA Journal of Development and Migration, 7(1), 1–23. (22 s.)

Heidegren, Carl-Göran (2009). Erkännande. Malmö: Liber. (116 s.)

Jansson, Tobias (2024). Permanent residence permits and demands for integration: a genealogical analysis of Swedish immigration policy. Journal of Ethnic and Migration Studies, 50(12), 3091–3109. (18 s.)

Jolly, Andy and Lind, Jacob (2021). ‘Firewalls as a resource for resistance: separating border policing from social service provision in Sweden and the UK’. Nordic Social Work Research, 11(2), 183–196. (13 s.)

Jönsson, Jessica H. (2014). ‘Local Reactions to Global Problems: Undocumented Immigrants and Social Work’, British journal of social work, 44(suppl_1), i35–i52. (17 s.)

Krifors, Karin (2021). Rural multiculturalism? Migrants, antiracism, and convivial cultures in provincial Sweden. Ethnic and Racial Studies, 45(16), 72–92. (20 s.)

Melander, Charlotte, Gréen, Oksana. S., & Höjer, Ingrid (2020). The role of trust and reciprocity in transnational care towards children. I J. Hiitola (red.) Family life in transition: borders, transnational mobility, and welfare society in

Nordic countries. New York, NY: Abingdon Oxon, Routledge. s. 95–106. (12 s.)

Mulinari, P., Tahvilzadeh, N. och Kings, L. (2021). ”Dekolonialt socialt arbete: om relationen mellan gräsrotsrörelser och kritiskt socialt arbete i den urbana periferin”, Socialvetenskaplig tidskrift, 27(3–4), 249–267. (19 s.)

Ponnert, Lina (red.) (2024). Utredningsarbete i den sociala barnavården. Malmö: Gleerups. Kap. 1–3. (5 s.)

Righard, Erica (2018). Conceptualising Social Work through the Lens of Transnationalism: Challenges and Ways Ahead. Nordic Journal of Migration Research, 8(4), 245–253. (9 s.)

Thomsson, Heléne (2001). ”We White, Western, Heterosexual, Middle-class Women”. NIKKmagasin 3, 16–18. (2 s.)

Utlänningslagen (2021:765). Kapitel 2–4. Ca (8 s.) https://www.notisum.se/rnp/document/?id=20050716

Wikström, Hanna (2014). Gender, Culture and Epistemic Injustice. The Institutional Logic in Assessment of Asylum Applications in Sweden. Nordic Journal of Migration Research 4(4), 210–218. (8 s.)

Wikström, Hanna (2009). Etnicitet. Malmö: Liber. Del 2. (65 s.)

Ålund, Aleksandra & Schierup Carl-Ulrik (2021). Multikulturalismens Paradox: Tre decennier i backspegeln. Socialvetenskaplig tidskrift, 28(3), 347–358. (11 s.)