Under de senaste decennierna har flera av Europas etablerade partier förlorat många väljare. Samtidigt har exempelvis partier på den radikala höger- och vänsterkanten gått framåt i flera länder. Det finns en hel del kunskap om vad som ligger bakom dessa partiers framgångar, men betydligt mindre är känt om vad etablerade partier gör efter att de tappat sina väljare.
– Mina studier visar att ett parti som drabbats av stora eller upprepade valnederlag fokuserar mer på partiets kärnfrågor i nästa val. Det kan exempelvis vara välfärd om det handlar om ett socialdemokratiskt parti, säger Felix Lehmann, doktorand i statsvetenskap.
Han har analyserat valresultaten i 18 västeuropeiska demokratier mellan 1970 och 2025 och granskat hur partiernas valmanifest förändrats efter valnederlagen, om kärnfrågorna fick större utrymme, och om partierna ändrade sina positioner i dessa frågor.
– En ”vanlig” valförlust hade bara ett svagt samband med hur mycket utrymme partierna ägnade åt sina kärnfrågor i nästa val. Sambandet blev tydligare när ett parti tappade stöd i flera val i rad, särskilt när förlusterna var stora. Allra tydligast var sambandet när partier förlorade sin plats i regeringen. Då ökade deras fokus på kärnfrågorna markant. Däremot intog inte partierna mer extrema positioner i dessa frågor, vilket förvånade mig, säger Felix Lehmann.
Positivt för demokratisk representation
Varför partierna fokuserar mer på sina kärnfrågor när väljarna sviker har studien inte kunnat fastställa. Enligt Felix Lehmann är en möjlig förklaring att långvariga valnederlag förändrar maktbalansen inom partier och ger politiker som främst drivs av ideologi större inflytande.
För partier i kris kan ett ökat fokus på de frågor som traditionellt har definierat dem ge partierna en tydligare politisk profil.
– Jag ser det som positivt för den demokratiska representationen eftersom det blir lättare för väljarna att skilja mellan partiernas politiska alternativ. Men om ett ökat fokus på kärnfrågor verkligen hjälper partierna att vinna tillbaka sina väljare, det är en fråga för framtida forskning, säger Felix Lehmann.
Text: Anna-Karin Lundell
