Motstånd genom närvaro – ny forskning om urfolks rätt till mark i Patagonien

Bild

Vad har du undersökt i din avhandling?

– Under de senaste fem åren har jag undersökt olika strategier och former av motstånd som mapuchefolket och deras allierade i norra Patagonien använder sig av. Det handlar om en konflikt om mark och territorium som har pågått sedan 1800-talet. År 1878 inledde den argentinska staten en invasion av mapuchefolkets territorier som en del av ett bosättarkolonialt projekt. Syftet var att ta över deras marker och ersätta ursprungsbefolkningen med europeiska bosättare. Invasionen innebar att mapuchefolket fördrevs och dödades, något som många forskare har beskrivit som ett folkmord. Men invasionen lyckades aldrig helt undanröja mapuchefolkets närvaro. De finns fortfarande kvar och många fortsätter att hävda sin rätt till sina territorier.

– Avhandlingen fokuserar på mötet mellan statens koloniala strukturer och urfolk. Jag undersöker särskilt två typer av markkonflikter. Den ena handlar om fracking, en metod för att utvinna olja och gas som kan orsaka omfattande skador på mark och miljö. Den andra handlar om konflikter kring nationalparker, där människor och deras försörjningsmöjligheter ofta trängs undan till förmån för en syn på naturskydd som utesluter mänsklig närvaro. I båda fallen riskerar urfolk att fördrivas från sina marker.

Vilka är de viktigaste slutsatserna i din studie?

– Den viktigaste slutsatsen är att många mapuchegrupper fortsätter att göra motstånd, trots de skador som dessa verksamheter orsakar och de historiska försöken att utplåna mapuchefolkets närvaro. De bygger allianser och samarbeten med olika aktörer på lokal, nationell och internationell nivå, med varierande framgång.

– Motståndet handlar inte bara om direkta aktioner som demonstrationer, sittstrejker eller rättsliga processer. Det tar sig också uttryck i ett mer lågmält och långsiktigt motstånd, där mapuchefolket hävdar sin fortsatta närvaro och värnar om sina kunskaper. För många handlar motståndet dessutom om att skapa och forma andra sätt att leva och föreställa sig alternativa, mer hoppfulla framtider.

Hur kom du fram till dina slutsatser?

– Jag genomförde tre fältstudieperioder mellan 2023 och 2025, sammanlagt nio månader, i de argentinska provinserna Neuquén, Río Negro och Mendoza. Studien bygger på etnografiska metoder och jag samarbetade med flera aktörer inom civilsamhället, personer engagerade i olika rörelser och akademiska kollegor för att samla in material och få en så djup förståelse som möjligt för området. Jag genomförde också semistrukturerade intervjuer med fokus på människors livsberättelser, för att förstå hur platsen och människors livsvillkor har förändrats över tid.

Varför är din forskning viktig?

– Forskningen är viktig av flera skäl. Det finns flera länder som, liksom Argentina, har en historia präglad av bosättarkolonialism och där urfolk fortfarande utsätts för diskriminering. Sverige är ett exempel. Mapuchefolkets motstånd har därför relevans även i andra delar av världen.

– Ett graffitibudskap som jag såg i Argentina löd ”ayer aquí, hoy en Palestina” – ”i går här, i dag i Palestina”. För mig synliggör det hur det bosättarkoloniala folkmord som mapuchefolket utsattes för under 1800-talet har paralleller till det som sker i Palestina i dag. Samma logik, där människor fördrivs och fråntas sina marker till förmån för bosättare, återkommer i det folkmord som pågår där.