Ledande forskare uppmanar till återförening av barnpsykiatri och neurologi för bättre vård

En grupp framstående internationella experter vid Gillbergcentrum,  Göteborgs universitet, Sverige, University of Glasgow, Storbritannien och Georgetown University, USA, vill få till ett slut på den sekelgamla uppdelningen mellan barnpsykiatri och barnneurologi. Experterna menar att separationen har skadat både diagnostik och behandling när det gäller unga patienter.

I en artikel i tidskriften Acta Paediatrica skriver forskarna att det är dags att återförena fälten för att bättre förstå och behandla barn och ungdomar vars symptom omfattar både “psyke" och hjärna.

”Vi måste överbrygga klyftan mellan barnpsykiatri och pediatrik så att barn kan få heltäckande stöd, hjälp och behandling”, säger professor Christopher Gillberg vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, en av medförfattarna till artikeln.

En historisk splittring med verkliga konsekvenser

Klyftan går tillbaka till tidigt 1900-tal, då Sigmund Freud, som var utbildad neurolog, föreslog att drömmar och annat beteende var bottnade i rent psykologiska faktorer. Även om Freud senare medgav att mentala processer hade biologiska rötter, fortsatte medicinen att behandla neurologi och psykiatri som två skilda världar.

Denna uppdelning, menar Christopher Gillberg, har lett till att barn och unga bollas mellan olika specialister. ”Många neurologiska sjukdomar visar psykiatriska symtom”, skriver han, och hänvisar till tillstånd som Fragile X-syndrom, cerebral pares och epilepsi – vilka alla kan inkludera autism, ADHD eller intellektuell funktionsnedsättning.

Överlappande tillstånd kräver samlad vård

Forskarna hänvisar till omfattande bevis för att många medicinska och utvecklingsrelaterade tillstånd överlappar. Till exempel har barn med ADHD oftare andra neurologiska eller medicinska problem, från sömn- och ämnesomsättningsstörningar till ökad självmordsrisk.

På samma sätt kan barn med fetma också ha odiagnostiserad ADHD eller intellektuell funktionsnedsättning, vilket skapar en ond cirkel av problem som förblir oupptäckta när läkare bara fokuserar på en sida av problemet.

Dold smärta och missade diagnoser

I en citerad studie rapporterade tre av fyra unga kvinnor med ADHD eller autism kronisk smärta i vuxen ålder. En annan svensk studie fann att flera än hälften av barn i åldern 10–11 år med ADHD-symtom upplevde smärta varje vecka – betydligt oftare än sina jämnåriga.

Sådana fynd tyder på att smärta och psykiatriska symtom ofta hänger ihop, men sällan hanteras tillsammans.

Att överbrygga klyftan

Författarna föreslår ett närmare samarbete mellan barnpsykiatriker och barnneurologer och menar att ”alla barn med neuropsykiatriska eller  utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar behöver medicinska utredningar och kontinuerlig uppföljning.”

De lyfter också fram komplexa tillstånd som Paediatric Acute-Onset Neuropsychiatric Syndrome (PANS) – en plötslig postinfektiös sjukdom som kräver insatser från psykiatri, neurologi, immunologi och reumatologi.

”Hjärnan har delats upp mellan specialiteter alldeles för länge”, avslutar professor Gillberg. ”Det är dags att föra dem samman igen.”

En uppmaning till helhetlig medicin

Artikelförfattarna – Mary Coleman (Georgetown University), Elisabeth Fernell (Göteborgs universitet), Christopher Gillberg (Göteborgs universitet/Glasgow University), Maria Råstam (Lunds universitet/Göteborgs universitet) och Helen Minnis (University of Glasgow/Göteborgs universitet) – betonar att att förena disciplinerna inte bara handlar om effektivitet utan om bättre resultat för barnen.

Deras budskap är enkelt: för att hjälpa unga patienter att utvecklas måste medicinen behandla hjärnan som en – inte två – organ.

Text av Anna Spyrou, Kommunikatör

Länk till artikeln: Coleman M, Fernell E, Råstam M, Minnis H, Gillberg C. Child Psychiatry and Child Neurology Need to Come Together. Acta Paediatr. 2025 Nov;114(11):2806-2807. doi: 10.1111/apa.70254. Epub 2025 Jul 25. PMID: 40714939; PMCID: PMC12520268.