Forskarna har undersökt hur språkbruket i årsredovisningar hänger ihop med kommunernas ekonomiska resultat. Resultaten visar att tonen i rapporterna speglar den ekonomiska verkligheten, men att sambandet mellan text och siffror försvagas i valtider.
– När det politiska trycket är som störst blir också risken större att verkligheten framställs i ett mer fördelaktigt ljus. Det är problematiskt att det sker just när väljare ska fatta beslut om hur de ska rösta. Språkbruket kan påverka väljare, medier och i förlängningen valresultat, säger Emmeli Runesson, redovisningsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Kommuner med svag ekonomi förskönar mest
Tillsammans med Pierre Donatella, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, har hon analyserat 4 000 årsredovisningar från 289 svenska kommuner mellan 2010 och 2023. Det förskönande språkbruket är särskilt tydlig i kommuner med svagare ekonomiska resultat. Där avviker tonen mest från den faktiska utvecklingen.
– Inför val ser vi att språket blir mer positivt, även i kommuner där ekonomin är relativt sett svag. De beskrivande texterna används för att tona ned de negativa resultat som siffrorna visar, säger Emmeli Runesson.
Språkbruk kan påverka valresultat
Årsredovisningar är ett centralt verktyg för insyn i offentlig verksamhet. Samtidigt saknar många av dem som läser rapporterna djupare ekonomisk expertkunskap, vilket gör att de i hög grad kan komma att förlita sig på hur de ekonomiska resultaten formuleras i text.
– Transparens handlar inte bara om vilka siffror som redovisas, utan också om hur de beskrivs. Vår studie visar att man bör läsa årsredovisningar med större försiktighet under valår, säger Emmeli Runesson.
