Kirsten Knudsen studerar händelser som ägde rum för över 10 miljarder år sedan. Bland annat tittar hon på extremt ljusa, aktiva kärnor i galaxer med centrala svarta hål som växer mycket snabbt, så kallade kvasarer. Professor Knudsen studerar också bildandet av galaxer med hjälp av olika observationer och grundläggande fysikaliska principer om ljus och energi.
– Det är en otroligt stor ära och väldigt överraskande att få priset. Det är också roligt att Göteborgs universitet har valt att uppmärksamma galaxforskningen, säger Kirsten Knudsen.
Hennes forskning befinner sig nära det som är möjligt att göra idag – nära gränsen för hur långt bort eller bakåt i tiden man kan se – vilket gör att forskningen närmar sig djupa existentiella frågor och filosofi.
– Det är svårt att ta till sig en tidsrymd på 13 miljarder år eller storleken på en galax som Vintergatan, ändå försöker vi människor att göra det. Storlekarna ger perspektiv; det som är viktigt i dag är kanske inte viktigt om fem miljarder år. Direkt efter big bang fanns bara helium och väte, men sedan dess har vi fått allt fler grundämnen. Allt vi har idag kommer på så vis från stjärnorna, säger Kirsten Knudsen.
Vad är den största upptäckten du gjort hittills i din forskning?
– Det var för cirka 10 år sedan när jag studerade galaxen A1689-zD1 och upptäckte hur mycket kosmiskt damm som fanns där. Dammet är viktigt; det är rester från när stjärnorna bildas och galaxen A1689-zD1 är ett titthål 13,2 miljarder år tillbaka. Vi fick försöka förstå och förklara hur så mycket damm kunnat bildas så nära inpå big bang. Det är under galaxens ungdomsfas som det händer mest spännande saker och som kan ge ledtrådar till hur Vintergatan skapades, säger Kirsten Knudsen, som forskat om astronomi i över 25 år.
Mottagaren av Sixten Heymans pris ska hålla två föreläsningar, en riktad till studenter och medarbetare och en för allmänheten och skolungdomar.
– Jag gillar att förmedla kunskap. Mitt mål är att man ska komma hem på kvällen efter en föreläsning med 2–3 nya saker, säger Kirsten Knudsen.
Prissumman 2025 är cirka 1 200 000 kronor och överlämnas av Göteborgs universitet vid en ceremoni under våren.
Motiveringen
Professor Kirsten Knudsen tilldelas Sixten Heymans pris 2025 för sin forskning om avlägsna galaxer i det tidiga universum. Hennes forskning har bidragit till en förståelse för hur vår värld bildades efter big bang för 13,8 miljarder år sedan. Hon studerar händelser som ägde rum för över 10 miljarder år sedan vilket bland annat inbegriper studier av kvasarer (kvasi-stellära radiokällor), extremt ljusa, aktiva kärnor i galaxer med centrala svarta hål som växer mycket snabbt när de suger upp enorma mängder materia från sin omgivning. Ett annat fenomen Professor Knudsen studerat är kollisionen mellan två spiralgalaxer. Hon studerar bildandet av galaxer genom att göra många observationer på olika tidsskalor som sedan integreras med teorier, befintlig kunskap om galaxer och grundläggande fysikaliska principer om ljus och energi för att bygga allmänna modeller. Forskningen är mycket utmanande inte minst då det stora avståndet gör att det närmar sig den punkt då det inte går att se längre bort eller bakåt i tiden. Det innebär också att gränsen mot filosofi och djupa existentiella frågor ständigt är närvarande i forskningen.
