Hur kan kultur- och naturarv bidra till att möta klimatförändringarnas utmaningar? Den 23–25 september samlar Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS) vid Göteborgs universitet forskare från flera europeiska länder för att utforska sambanden mellan kulturarv, natur och klimatresiliens.
Under tre dagar möts forskare från Italien, Spanien, Slovakien och Norge samt Mittuniversitetet i Östersund för tvärvetenskapliga samtal och kunskapsutbyte. I fokus står hur samspelet mellan människor, kultur och natur kan bidra till klimatanpassning och stärka samhällets motståndskraft inför klimatförändringar.
Temat för mötet är ”Climate Resilience of Living Biocultural Heritage Systems”, ett forskningsfält som undersöker hur samspelet mellan människor, kultur och natur kan bidra till hållbara lösningar på samtidens klimatutmaningar. Begreppet biocultural heritage lyfter fram att biologisk och kulturell mångfald är tätt sammanlänkade och att lokala kunskaper, traditioner och landskap spelar en viktig roll för framtidens hållbara samhällen.
Forskarbesöket samlar kompetenser från flera discipliner, däribland kulturarvsstudier, socialantropologi, agrar ekonomi, juridik och kulturgeografi. Genom att föra samman olika vetenskapliga perspektiv skapas nya möjligheter att förstå hur levande kultur- och naturarv kan bidra till klimatanpassning, biologisk mångfald och social hållbarhet.
– För Centrum för kritiska kulturarvsstudier är mötet också en del av det långsiktiga arbetet med att utveckla internationella forskningssamarbeten. Genom kunskapsutbyte och gemensamma diskussioner stärks nätverk mellan forskare och lärosäten, samtidigt som nya idéer och framtida samarbeten kan ta form. Det menar Annelie Sjölander-Lindqvist, föreståndare CCHS och värd för forskarbesöket.
Under de tre dagarna diskuterar deltagarna aktuella forskningsfrågor och utforskar möjligheter till gemensamma initiativ inom området kulturarv, naturarv och klimatresiliens. Ambitionen är att bidra till en fördjupad förståelse av hur tvärvetenskaplig forskning kan möta några av vår tids mest angelägna samhällsutmaningar.
Guidning av arkeolog Maria Perssson vid Basteröds hällristningar, Tjörn.
Foto: Annelie Sjölander-Lindqvist
Utforskar biokulturellt kulturarv på Tjörn
Som en del av programmet besöker deltagarna också Pilane och Sundsby säteri på Tjörn. Exkursionen ger möjlighet att diskutera hur levande kultur- och naturarv kan studeras i sina lokala sammanhang.
Vid Sundsby står samspelet mellan landskap, biologisk mångfald och kulturhistoriska brukningsformer i fokus. Genom århundraden av odling, bete och förvaltning har området formats av människors kunskaper och praktiker.
– Kulturarv handlar inte bara om vad vi väljer att bevara från det förflutna, utan också om vilken kunskap vi tar med oss in i framtiden. På platser som Sundsby och Pilane blir samspelet mellan människor, landskap och natur särskilt tydligt. Genom att förena lokal kunskap med perspektiv från olika forskningsområden hoppas vi kunna utveckla nya sätt att förstå hur levande kultur- och naturarv kan bidra till mer resilienta och hållbara samhällen, säger Annelie Sjölander-Lindqvist.
I år visas elva skulpturer av den brittisk/tyske konstnären Tony Cragg som tilldelas det prestigefulla 2026 European Culture Prize i Amsterdam. Detta är hans konstverk