Tumörer som ligger under leverns yta kan vara svåra att lokalisera vid titthålskirurgi. Den nya tekniken använder förstärkt verklighet, augmented reality, för att lägga en 3D-visualisering av tumören och andra anatomiska strukturer ovanpå kirurgens kamerabild. Visualiseringen uppdateras när kameran ändrar position.
– Vi har satt ihop de geometriska verktygen som krävs för att visa var tumören skulle synas om levern vore halvt transparent, säger Torbjörn Lundh, professor vid Institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
– Man kan likna det vid en GPS i organet. I stället för att bara ha en karta inför operationen får vi kontinuerlig vägledning utifrån den aktuella kameravinkeln, säger Niclas Kvarnström, transplantationskirurg och verksamhetschef för transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
I juni 2026 användes tekniken för första gången vid operation på människa.
– Systemet kunde användas enligt plan under operationen och arbetsflödet fungerade väl. Patienten kunde gå hem dagen efteråt, säger Niclas Kvarnström.
Ett litet märke visar vägen till tumören
För att använda tekniken placerar kirurgen en typ av klistermärke på leverns yta. Klistermärket är ungefär en kvadratcentimeter stort och har en QR-kod. Så länge kameran kan se märket kan systemet visa tumören eller annan struktur på djupet.
– Klistermärket fungerar som ett artificiellt landmärke på leverytan som annars är jämn och fin som ett polerat golv. Mycket förenklat kan man säga att märket, tillsammans med kamerans position och röntgenbilden som tagits inför operationen, hjälper oss att räkna ut var tumören borde synas. Den informationen kan man sedan enkelt lägga på kamerabilden, säger Torbjörn Lundh.
Siktar på operationer av fler organ
Under hösten 2026 ska ytterligare leveroperationer genomföras. Parallellt fortsätter arbetet med klinisk validering, produktutveckling, kvalitetssystem och de steg som krävs för att nå marknadsgodkännande.
På längre sikt planeras en större internationell studie i samarbete med interventionscentrum på Oslos universitetssjukhus samt sjukhus i Washington.
Även om den första kliniska tillämpningen har varit leverkirurgi ser forskarna potential även inom andra områden.
– Vårt stora nästa steg är att göra metoden mer allmänt tillämpbar på andra titthålsingrepp. Detta är ett nytt projekt som vi precis har startat tillsammans med Chalmers Next Labs, säger Torbjörn Lundh.
– Den här tekniken kan användas på många standardingrepp, på tumörer i andra organ eller för att hålla koll på viss anatomisk struktur. Vi börjar i leverkirurgin, men tekniken kan på sikt få betydligt bredare användning, säger Niclas Kvarnström.
Forskning som svarar på vårdens behov
Samarbetet bakom tekniken inleddes för tio år sedan, när kirurgerna Niclas Kvarnström och Mårten Falkenberg tog kontakt med matematikerna Torbjörn Lundh och Klas Modin.
– Det här är ett jättefint exempel på forskning som har sin bas i ett riktigt behov från operationsrummet. Klas och jag har tillsammans med våra exjobbare använt och utvecklat den matematik som behövs för att kunna se var tumören ligger dold, säger Torbjörn Lundh.
Han betonar vikten av att arbeta tillsammans över yrkesgränserna.
– Vi hoppas att vårt samarbete visar att riktigt bra saker kan hända om vi kan arbeta i gränsöverskridande grupper av läkare och matematiker där problemet och inte de vetenskapliga verktygen sätts i fokus, och där tilliten och nyfikenheten mellan gruppmedlemmarna är stor, säger Torbjörn Lundh.
Mer om projektet
Arbetet har redan gett upphov till ett antal vetenskapliga publikationer och flera examensarbeten vid Chalmers. För att kunna vidareutveckla tekniken till en medicinteknisk produkt har bolaget Navari Surgical bildats med stöd av Chalmers Ventures. Genom bolaget har projektet även kunnat finansieras av bland annat Vinnova och flera privata investerare. Västra Götalandsregionen har bidragit med bland annat avtals- och innovationsstöd.
Tre examensarbeten vid Chalmers bidrog till den tekniska utvecklingen i projektet innan det blev ett bolag. De skrevs av Lisa Månsson, Christian Almaleh och Carl Bodin.
Läs två av examensarbetena här:
Patent för verktyget:
Texten baseras på ett pressmeddelande från Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Kontakt
Torbjörn Lundh, professor vid Institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers och Göteborgs universitet, 031-772 35 03, torbjorn.lundh@chalmers.se
Niclas Kvarnström, transplantationskirurg och verksamhetschef för transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Presstjänsten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset: 031-342 96 00, press.su@vgregion.se
