Ekonomipriset belönar forskning om stabiliseringspolitik
Att väga in människors förväntningar på framtiden i penningpolitiska beslut ger mindre toppar och dalar i ekonomin. Årets ekonomipristagare har skapat modeller som används av centralbanker och finansdepartement världen över.
Robert E. Hall och Michael Woodford tilldelas Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2026. De får priset för att ha utvecklat nya modeller som gett en effektivare stabiliseringspolitik som kan användas för att jämna ut svängningar mellan hög- och lågkonjunkturer. Tidigare modeller byggde i högre grad på statistiska samband mellan exempelvis inflation, produktion och konsumtion.
Genom att i stället utgå från hur hushåll och företag fattar beslut – bland annat utifrån sina förväntningar om framtiden – skapade pristagarna en bättre grund för att förstå hur ekonomin reagerar på politiska åtgärder.
Hall satte förväntningarna i centrum
– Robert E. Halls stora bidrag är att visa hur framåtblickande hushåll är när de fattar beslut om sin konsumtion. Vi utgår inte bara från vad vi tjänar i dag, utan också från vad vi tror att vi kommer att tjäna i framtiden. Det förändrade synen på hur hushållen reagerar på ekonomisk politik, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Det innebär till exempel att en tillfällig skattesänkning kan få mindre effekt på konsumtionen än man tidigare trott.
– Om hushållen förstår att en skattesänkning bara gäller en kort period kommer de inte nödvändigtvis att öka sin konsumtion särskilt mycket. De blickar framåt och tar hänsyn till vad de tror kommer att hända längre fram.
Woodford utvecklade modellerna
Michael Woodford byggde vidare på Robert E. Halls forskning om förväntningarnas betydelse och utvecklade modeller för hur penningpolitiken kan ta hänsyn till att hushåll och företag blickar framåt. Ett centralt bidrag är boken Interest and Prices från 2003, där han samlade mycket av den forskning som kommit att prägla modern penningpolitik.
Kerstin Westergren forskar inom makroekonomi och hade under sin tid som gästdoktorand vid Columbia University Michael Woodford som lärare. Mötet med honom har haft stor betydelse för henne.
– Han är inte bara en av vår tids mest inflytelserika makroekonomer utan även en fantastisk pedagog som inspirerar nästa generations forskare. Det jag lärde mig på hans kurs om kognition och beslutsfattande har påverkat inriktningen på min forskarkarriär, säger hon.
Pristagarnas forskning har bidragit till att utveckla stabiliseringspolitiken, vars syfte är att dämpa ekonomins svängningar och skapa större förutsägbarhet.
– Stabiliseringspolitiken har som mål att föra ekonomin så nära jämvikt som möjligt. Ekonomin kommer alltid att svänga, till exempel när det gäller arbetslöshet och inflation, men stabiliseringspolitiken försöker föra den tillbaka mot jämvikt.
En stabilare ekonomi kan i sin tur göra det lättare för hushåll och företag att planera framåt.
– När vi lyckas stabilisera ekonomin blir inte topparna och dalarna lika kännbara. Då kan vi människor skapa oss en bild av framtiden och fatta så bra beslut som möjligt, säger Kerstin Westergren.
Syns i centralbankernas arbete
Pristagarnas forskning har också satt tydliga avtryck i hur centralbanker arbetar i dag. Enligt Ming Zeng, universitetslektor i nationalekonomi, är ett konkret exempel på forskningens genomslag hur centralbanker kommunicerar sin penningpolitik.
– Centralbanker som Federal Reserve, Europeiska centralbanken och Riksbanken nöjer sig inte med att meddela ett räntebeslut. De redogör också för sina ekonomiska utsikter, diskuterar inflationsförväntningar och försöker påverka förväntningarna på hur penningpolitiken kommer att utvecklas framöver.
Text: Jessica Oscarsson och Elin Hellström
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne instiftades 1968 i samband med Riksbankens 300-årsjubileum och delas ut den 10 december vid prisutdelningen i Konserthuset i Stockholm.
Robert E. Hall och Michael Woodford tilldelas årets ekonomipris med motiveringen: ”för mikroekonomiska fundament för makroekonomisk stabilisering”